Borgenär – Vad är det?

Vem är borgenär?

Borgenären är en fordringsägare som har lånat ut pengar till en annan person. När du till exempel lånar pengar är det banken som är borgenär och du blir gäldenär, alltså låntagare.

Banken har i det här fallet en ekonomisk fordran på dig (lånet) och har rätt att kräva sina pengar enligt gällande villkor i skuldebrevet eller kreditavtalet. När det handlar om lån kan borgenären vara en bank, ett kreditinstitut eller annan långivare.

Ett ekonomiskt krav behöver dock inte komma ifrån en marknadsaktör. En borgenär kan även vara en privatperson som har lånat ut pengar till en vän, sålt en vara eller utfört en tjänst och får betalt i efterhand. I alla dessa fall finns det en fordran som borgenären förväntar sig att inkassera.

Vid varje tillfälle du betalar med faktura uppstår en fordran tills du har betalat hela beloppet.

Avtal och pantbrev

Villkoren för lånet regleras i ett skuldebrev eller kreditavtal. Där ska allt som rör lånet stå tydligt: ränta, återbetalning och vad som händer om du inte kan betala. Vid till exempel bolån på en villa lämnar du dessutom ett pantbrev som säkerhet för lånet.

Pantbrevet anger även säkerheter som lämnas i pant, exempelvis en bostad. Det kan även notera att borgenären har företräde till betalning ur panten före vissa andra fordringsägare vid en eventuell utmätning eller konkurs.

Skillnaden mellan borgenär och borgensman

Enligt en undersökning som Skatteverket gjorde 2006 var ordet borgenär det mest missförstådda ekonomiordet. Hela 93 procent av de tillfrågade trodde att ordet var synonymt med borgensman.

Som tidigare nämnt är borgenären en fysisk eller juridisk person, företag eller organisation som har en ekonomisk fordran på en motpart, det vill säga som har lånat ut till en annan person.

En borgensman, å andra sidan, är någon som går i borgen för en skuld (lån). Det innebär att den personen blir skyldig att betala tillbaka skulden om den huvudsakliga låntagaren inte kan.

Borgenären kan ställa krav

Varje borgenär har rätt att få tillbaka det hen lånat ut enligt avtal eller överenskommelse. För att försäkra sig om det kan borgenären ställa vissa krav på gäldenären för att avtalen faktiskt ska genomföras. Här är några exempel på vanliga krav:

Borgensman

När du ansöker om lån kan borgenären kräva att du har en borgensman om denne tvivlar på att du klarar återbetalningen själv. Borgensmannen är kort sagt en säkerhet att borgenären får tillbaka sina pengar.

Pantsättning

I andra fall, och speciellt vid stora lån, kan borgenärens säkerhet även vara i form av pantsättning, egendom eller varulager (för företagare).

Medlåntagare

När det gäller bolån kan både borgenär och gäldenär gynnas av att ha en medlåntagare. En medlåntagare innebär helt enkelt att ni är två som har solidariskt betalningsansvar för samma skuld.

Det innebär att banken kan kräva hela beloppet av vem som helst av er. Det sänker bankens risk och kan leda till bättre lånevillkor och lägre ränta för er som låntagare.

Kreditupplysning

Vissa borgenärer har för praxis att ta en kreditupplysning på sina kunder för att kunna bedöma deras återbetalningsförmåga. Har du dålig kredithistoria eller för många betalningsanmärkningar kan det till exempel bli svårare att bli beviljad ett lån.
Vissa borgenärer accepterar betalningsanmärkningar, men då får du högre ränta på lånet för att kompensera risken borgenären tar.

Borgenärens rättigheter om du inte kan betala

Det finns situationer i våra liv som vi inte kan påverka och som kan göra det svårare att betala våra skulder. Så vad händer om du upptäcker att du inte kan betala av på ditt lån? Det ska vi gå igenom nedan.

1. Påminnelse

Har du missat att betala på förfallodagen kommer borgenären att skicka en påminnelse. I de flesta fall kommer den även att medföra en påminnelseavgift samt dröjsmålsränta på fakturabeloppet. Betalar du inte då heller kan du få fler påminnelser, men företaget får bara ta ut en påminnelseavgift på högst 60 kronor per skuld, och bara om det står i avtalet.

2. Uppsägning av lånet

Betalar du fortfarande inte kan långivaren säga upp lånet i förtid och kräva hela den återstående skulden. Det får bara ske i vissa fall, till exempel om du sedan mer än en månad är sen med ett belopp som överstiger tio procent av skulden. Uppsägningstiden är då minst fyra veckor (30 dagar för lån tecknade från 20 november 2026).

3. Inkasso

Om du fortfarande inte kan betala kan borgenären kontakta ett inkassoföretag och lämna över ärendet hos dem för att driva in betalningen. Du får då ett inkassokrav och måste betala ytterligare en avgift på 180 kronor. Betalar du fortfarande inte kan borgenären eller inkassobolaget ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

4. Kronofogden

Har borgenären ansökt hos Kronofogden och fått ett utslag kan skulden drivas in, till exempel genom att Kronofogden utmäter din lön eller egendom inklusive din bostad. Har du skulder som du inte kan betala på många år kan du själv ansöka om skuldsanering hos Kronofogden, och betalningsplanen löper då normalt i fem år.