Hem » Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta – 2026

Om du inte har betalt en faktura vid förfallodatumet kan företaget du är skyldig pengar ta ut en dröjsmålsränta på beloppet du är skyldig. Dröjsmålsräntan är idag 8 procent plus gällande referensränta (2,0%, 2026).

Denna artikel skrevs 2021-03-26 och uppdaterades 8 januari, 2026 klockan 14:41

Viktor Ström

Redaktör: Viktor Ström

Olle Gordh

Granskad av: Olle Gordh

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en kostnad som tas ut när betalningen av en faktura är försenad. Företag tar ut dröjsmålsränta som en form av kompensation från kunder som inte betalat innan förfallodatumet på en faktura passerat.

Enligt räntelagen kan inte ett företag ansöka om dröjsmålsränta från en kund förrän efter att 30 dagar gått sedan fakturan skickades om inte annat avtalats. Dessutom måste det tydligt framgå på fakturor riktade mot privatkunder att dröjsmålsränta kommer tas ut vid utebliven betalning.

När det gäller fakturor till företagskunder tas det för givet att de är medvetna om dröjsmålsräntan, just eftersom de är företagare. Av denna anledning finns det inget uttalat krav att en notifikation behöver finnas med på fakturor riktade mot företag. Detta gäller även om kunder som fakturerats är olika slags myndigheter eller tillhör offentliga verksamheter av något slag.

Hur räknar man ut dröjsmålsränta?

Dröjsmålsräntan beräknas alltid som 8 procent högre än Riksbankens referensränta, som bestäms två gånger årligen i januari och i juli. Om till exempel referensräntan skulle vara 3 procent blir dröjsmålsräntan 11 procent, och blir följaktligen bara 8 procent om referensräntan är 0 procent.

Formel för dröjsmålsränta
Formel för dröjsmålsränta

När dröjsmålsräntan ska räknas ut för en försenad faktura, tas antalet dagar som betalningen missats och delas med det totala antalet dagar på året. Denna summa multipliceras sedan med den totala räntesatsen, som utgörs av referensräntan (2 procent) + 8 procent. Den slutliga summan av denna beräkning blir den skuld som ska betalas vid utebliven betalning, utöver fakturans ursprungliga belopp.

Exempel på dröjsmålsränta
Exempel på beräkning av dröjsmålsränta

Exempel på beräkning av dröjsmålsränta:
Anta att en faktura på 50 000 kronor betalas 74 dagar för sent.

  • Referensräntan är 2 %, vilket ger en dröjsmålsränta på 10 % (referensränta + 8 procentenheter).
  • Årsränta: 0,10 × 50 000 = 5 000 kronor
  • Dröjsmålsränta för 74 dagar: 5 000 × 74 / 365 = 1 013,70 kronor

Dröjsmålsräntan i detta exempel blir alltså 1 013,70 kronor.
Tänk på att referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år, vilket innebär att dröjsmålsräntan kan förändras över tid.

Påminnelse vid utgånget förfallodatum

Ett företag har egentligen ingen direkt skyldighet att lämna ut en påminnelse om att förfallodatumet för en faktura har gått ut. Ett ärende kan skickas direkt till inkasso om det är enligt företagets policy att göra så, liksom att skicka ut en förvarning.

Om ett företag väljer att skicka ut en påminnelse till en privatkund kan påminnelseavgift aldrig bli högre än 60 kronor. Skulle det nämnas först i denna påminnelseavgift att en dröjsmålsränta kommer tas ut måste företaget vänta i 30 dagar innan de kan begära in denna.

Dröjsmålsränta

Denna artikel skrevs 2021-03-26 och uppdaterades 8 januari, 2026 klockan 14:41

Head of online sales och redaktör

E-post Linkedin: Viktor Ström

Viktor har flera års erfarenhet av finansbranschen, bland annat från tidigare arbete inom Bonnierkoncernen. Viktor har tidigare jobbat med företagsfinansiering.

Dela artikel