Dröjsmålsränta - Så funkar dröjsmålsräntan [2024] | Trygga
Hem » Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta – 2024

Om du inte har betalt en faktura vid förfallodatumet kan företaget du är skyldig pengar ta ut en dröjsmålsränta på beloppet du är skyldig. Dröjsmålsräntan är idag 8 procent plus gällande referensränta (4,0%, 2024).

Viktor Ström

Redaktör: Viktor Ström

Olle Gordh

Granskad av: Olle Gordh

Denna artikel skrevs 2021-03-26 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 07:36

dröjsmålsränta

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en kostnad som tas ut när betalningen av en faktura är försenad. Företag tar ut dröjsmålsränta som en form av kompensation från kunder som inte betalat innan förfallodatumet på en faktura passerat.

Enligt räntelagen kan inte ett företag ansöka om dröjsmålsränta från en kund förrän efter att 30 dagar gått sedan fakturan skickades om inte annat avtalats. Dessutom måste det tydligt framgå på fakturor riktade mot privatkunder att dröjsmålsränta kommer tas ut vid utebliven betalning.

När det gäller fakturor till företagskunder tas det för givet att de är medvetna om dröjsmålsräntan, just eftersom de är företagare. Av denna anledning finns det inget uttalat krav att en notifikation behöver finnas med på fakturor riktade mot företag. Detta gäller även om kunder som fakturerats är olika slags myndigheter eller tillhör offentliga verksamheter av något slag.

dröjsmålsränta

Påminnelse vid utgånget förfallodatum

Ett företag har egentligen ingen direkt skyldighet att lämna ut en påminnelse om att förfallodatumet för en faktura har gått ut. Ett ärende kan skickas direkt till inkasso om det är enligt företagets policy att göra så, liksom att skicka ut en förvarning.

Om ett företag väljer att skicka ut en påminnelse till en privatkund kan påminnelseavgift aldrig bli högre än 60 kronor. Skulle det nämnas först i denna påminnelseavgift att en dröjsmålsränta kommer tas ut måste företaget vänta i 30 dagar innan de kan begära in denna.

dröjsmålsränta

Hur räknar man ut dröjsmålsränta?

Dröjsmålsräntan beräknas alltid som 8 procent högre än Riksbankens referensränta, som bestäms två gånger årligen i januari och i juli. Om till exempel referensräntan skulle vara 3 procent blir dröjsmålsräntan 11 procent, och blir följaktligen bara 8 procent om referensräntan är 0 procent.

När dröjsmålsräntan ska räknas ut för en missad faktura, tas antalet dagar som betalningen missats och delas med det totala antalet dagar på året. Denna summa tas sedan och multipliceras med 8 procent av den ursprungliga summan på fakturan som skulle betalats från första början. Slutsumman av denna beräkning blir den skuld som ska betalas vid utebliven betalning.

Om till exempel en faktura är på 50 000 kronor och betalningen är 30 dagar sen blir dröjsmålsräntan uträknad som följande:

  • Först räknas 8 procent ut av 50 000: 0,08 x 50 000 = 4000
  • Sedan tas dessa 4000 och delas med de missade dagarna: 4000 x 30/365 = 328,76
  • Dröjsmålsräntan på 50 000 kr blir slutligen 328,76 kronor

I exemplet ovan utgick vi ifrån att referensräntan var 0 procent, och om den istället hade legat på 2 procent hade dröjsmålsräntan räknats ut med 10 procent. I detta fall hade dröjsmålsräntan för den försenade betalningen på 50 000 kronor blivit 410,95 kronor: 0,10 x 50 000 = 5000 x 30/365 = 410,95

dröjsmålsränta

Denna artikel skrevs 2021-03-26 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 07:36


Head of online sales och redaktör

E-post Linkedin: Viktor Ström

Viktor har flera års erfarenhet av finansbranschen, bland annat från tidigare arbete inom Bonnierkoncernen. Viktor har tidigare jobbat med företagsfinansiering.

Dela artikel