Hem » Styrränta

Styrränta 2026

Styrräntan, som tidigare kallades reporäntan, är en viktig del av den svenska penningpolitiken och styrs av Riksbanken. Dess huvudsakliga funktion är att reglera inflationen i landet och anpassa den till den aktuella ekonomiska situationen genom att höja eller sänka räntan.

I den här artikeln går Trygga igenom begreppet styrräntan, varför den är viktig och hur den kan påverka dig som vill låna pengar.

”Ett starkare konjunkturläge i kombination med kostnadsökningar till följd av utbudsstörningar gör att inflationen förväntas stiga framöver. Direktionen har därför beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent.” – 2026-11-04.

Denna artikel skrevs 21 mars 2022 och uppdaterades 20 november 2026 klockan 13:14

Viktor Ström

Redaktör: Viktor Ström

Olle Gordh

Granskad av: Olle Gordh

Vad är styrränta?

Styrräntan är utgångspunkten när banker lånar och placerar pengar hos Riksbanken. Riksbankens in- och utlåningsränta ligger strax under och strax över den. Riksbanken använder därför styrräntan som ett viktigt instrument för att hålla inflationen i landet på en bra nivå.

Inflation betyder i korthet att den allmänna prisnivån stiger, så att du får mindre för pengarna.

Med en stabil inflation kan en jämn nivå av konsumtion ske och landet har en välmående ekonomi. Därför är det ett begrepp som ofta förekommer inom politiken eller när myndigheter pratar om det ekonomiska läget.

Riksbanken är en myndighet under riksdagen. Uppdraget att värna prisstabilitet, alltså att hålla inflationen låg och stabil, följer av riksbankslagen som riksdagen beslutar om. I tabellen nedan ser du styrräntans utveckling.

Styrränta historik

Datum Styrränta (%) Förändring (procentenheter) Inlåningsränta (%) Utlåningsränta (%)
2026-11-11 2,00 0,25 1,90 2,10
2026-09-30 1,75 0,00 1,65 1,85
2026-08-26 1,75 0,00 1,65 1,85
2026-06-24 1,75 0,00 1,65 1,85
2026-05-13 1,75 0,00 1,65 1,85
2026-03-25 1,75 0,00 1,65 1,85
2026-02-04 1,75 0,00 1,65 1,85
2026-01-07 1,75 0,00 1,65 1,85
2025-11-12 1,75 0,00 1,65 1,85
2025-10-01 1,75 -0,25 1,65 1,85
2025-08-27 2,0 0,00 1,90 2,10
2025-06-25 2,0 -0,25 1,90 2,10
2025-05-14 2,25 0,00 2,15 2,35
2025-03-26 2,25 0,00 2,15 2,35
2025-02-05 2,25 -0,25 2,15 2,35
2025-01-08 2,50 -0,25 2,40 2,60
2024-11-13 2,75 -0,50 2,65 2,85
2024-10-02 3,25 -0,25 3,15 3,35
2024-08-21 3,50 -0,25 3,40 3,60
2024-07-03 3,75 0,00 3,65 3,85
2024-05-15 3,75 -0,25 3,65 3,85
2024-04-03 4,00 0,00 3,90 4,10
2024-02-07 4,00 0,00 3,90 4,10
2023-11-29 4,00 0,00 3,90 4,10
2023-09-27 4,00 0,25 3,90 4,10
2023-07-05 3,75 0,25 3,65 3,85
2023-05-03 3,50 0,50 3,40 3,60
2023-02-15 3,00 0,50 2,90 3,10
2022-11-30 2,50 0,75 2,40 2,60
2022-09-21 1,75 1,00 1,65 1,85
2022-07-06 0,75 0,50 0,65 0,85
2022-06-08 0,25 0,00 0,15 0,35
2022-05-04 0,25 0,25 0,15 0,35
2022-02-16 0,00 0,00 -0,10 0,10
2020-04-29 0,00 0,00 -0,10 0,20
2020-02-19 0,00 0,00 -0,10 0,75
2020-01-08 0,00 0,25 -0,10 0,75
2019-10-30 -0,25 0,00 -0,35 0,50

Vad är syftet med styrräntan?

Det huvudsakliga syftet med styrräntan är att ge Riksbanken möjligheter att påverka inflationstakten i den svenska ekonomin, något som är Riksbankens främsta uppgift. Riksbanken har i uppdrag att hålla inflationen på två procent per år.

Styrräntan är inte reaktiv, den bestäms inte utifrån hur den svenska inflationen ser ut idag. Istället är det läget i världsekonomin överlag och hur man tror att inflationen kommer utvecklas längre fram.

Så bestäms styrräntan

Riksbanken studerar löpande och gör beräkningar kring det rådande konjunkturläget i Sverige och i andra länder. Beroende på om man tror att inflationstakten kommer öka eller avta fattar man beslut om styrräntan ska höjas eller sänkas.

Om Riksbanken bedömer att inflationen riskerar att bli för hög höjer man styrräntan. Ser inflationstakten ut att bli för låg, vilket kan vara ett tecken på en kommande lågkonjunktur, sänker man styrräntan.

Hur styrräntan påverkar dig som konsument

Styrräntan bestäms av Riksbanken åtta gånger om året. Det som påverkar beslutet om räntan ska sänkas, höjas eller förbli oförändrad är prognoserna om inflationen i landet. För att sänka inflationen höjs styrräntan och för att öka den sänker man styrräntan. Sedan 1995 har dock inflationsmålet varit 2 procent per år.

När Riksbanken fattar beslut att ändra styrräntan i landet har det direkt effekt på dig som konsument.

När styrräntan sänks

Vid en låg styrränta kommer alla räntor på marknaden att följa med, både inlånings- och utlåningsräntor. Har du bolån kommer lånekostnaderna att bli lägre, vilket betyder att du kommer att ha mer av din lön kvar i plånboken efter att alla utgifter är betalda. Detta ökar i sin tur konsumtionen, vilket sätter fart på det svenska ekonomihjulet.

När styrräntan höjs

Om styrräntan höjs gör även övriga räntor det. Banken höjer sina in- och utlåningsräntor, vilket gör dina banklån dyrare. Samtidigt blir det förmånligare att spara pengar hos banken eftersom även inlåningsräntorna blir högre.

  • Rörlig ränta på lån ökar eller minskar utifrån styrräntans svängningar och påverkar hur mycket kostnader du har varje månad
  • Höga räntor leder till att färre lånar pengar till bostad vilket får bostadspriser att falla. Låga räntor ger motsatt effekt med många som lånar pengar och ökade bostadspriser
  • Räntan som ger avkastning på sparkontot minskar respektive ökar om styrräntan är låg respektive hög
  • Ökade räntor gör det dyrare för företag att låna, och en del av kostnaden kan föras vidare till priserna. Men en högre styrränta minskar efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen.

Reporänta blev styrränta

I september 2019 började Riksbanken sitt arbete med att förändra det penningpolitiska styrsystemet i Sverige i syfte att göra det mer flexibelt. Anledningen till det är de nya krav som ställs på längre öppethållande och tillgång till betalsystem.

Förändringen genomfördes i två steg. Det första var klart den 9 oktober 2019 och det andra avslutades den 8 juni 2022. En av förändringarna innebär att Riksbankens reporänta officiellt byter namn till Riksbankens styrränta.

Namnet ”reporänta” var framtaget i ett specifikt syfte som Riksbanken inte använt sedan 2008. Namnet ”styrränta” beskriver det exakta målet med räntan – att styra och påverka andra räntor för att uppnå inflationsmålet på 2 procent.

Styrräntan i Sverige idag

Det svenska ränteläget har förändrats kraftigt. Efter att ha nått en topp på 4,00 procent i september 2023 behölls nivån under vintern och våren 2024. Sedan dess har Riksbanken gradvis sänkt räntan i takt med att inflationen har stabiliserats.

Under 2025 fortsatte sänkningarna ner till 1,75 procent, och den nivån gällde från oktober 2025 till november 2026. Den gav en välbehövlig lättnad för hushåll som pressades hårt när räntan var som högst för bara något år sedan.

”Svenska hushåll drabbades hårdare av höginflationsperioden än hushåll i många andra länder. Nu när inflationen är tillbaka nära målet och reallönerna stiger finns det dock goda förutsättningar för en stabil uppgång i både köpkraften och konsumtionen.”

Riksbankschef Erik Thedéen – 2026-01-16

Den 4 november 2026 höjde Riksbanken styrräntan till 2 procent, från den 11 november. Riksbanken skriver: ”Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med styrränteprognosen i september.” Som låntagare bör du därför räkna med att räntan kan ändras.

För dig som fortfarande har lån med villkor från räntetoppen kan det löna sig att samla lån nu. Genom att jämföra lån i dagens lägre ränteläge finns det möjlighet att sänka dina månadskostnader. Beror den lägre månadskostnaden på en längre löptid kan den totala kostnaden ändå bli högre.

Styrränta

Denna artikel skrevs 21 mars 2022 och uppdaterades 20 november 2026 klockan 13:14

Redaktör

Head of online sales och redaktör

E-post LinkedIn

Viktor har flera års erfarenhet av finansbranschen, bland annat från tidigare arbete inom Bonnierkoncernen. Viktor har tidigare jobbat med företagsfinansiering.

Dela artikel