Referensräntan är en räntesats som slås fast av Riksbanken och används för att bestämma andra räntor, till exempel dröjsmålsräntan. Referensräntan baseras i sin tur på styrräntan som också den fastställs av Riksbanken. Referensräntan infördes 2002 och ersatte Riksbankens tidigare officiella räntesats, diskontot.
Denna artikel skrevs 12 mars 2021 och uppdaterades 12 november 2026 klockan 15:47
Riksbanken fastställer den gällande referensräntan två gånger om året, den 1 januari och den 1 juli. Den gällande referensräntan ska alltid motsvara styrräntan från föregående halvår. Vid behov avrundas den uppåt till närmast högre halva procentenhet.
Referensräntan har inget uttalat samhällsekonomiskt syfte. Den används däremot för att fastställa andra räntesatser i samhället. Ett exempel är dröjsmålsräntan som ska motsvara den gällande referensräntan plus åtta procentenheter (så länge inget annat avtalats). Om referensräntan är 0 procent blir alltså dröjsmålsräntan exakt 8 procent.
Referensräntan styr även andra räntor i samhället och kan därmed indirekt påverka din ekonomi. Det är främst styrräntan som påverkar bankernas in- och utlåningsräntor. När styrräntan går upp justerar bankerna ofta sina utlåningsräntor, vilket kan göra det dyrare att låna pengar. Referensräntan används i stället för att räkna fram lagstadgade räntor, till exempel dröjsmålsränta och räntetaket för konsumentkrediter.
Ändringar i referensräntan kan därför bli kännbara för dig som har ett stort lån (t. ex. ett bolån) med rörlig ränta.
Referensräntan är under 2026 lägre än på länge. Den låg på 3,00 procent under första halvåret 2025, sänktes till 2,00 procent den 1 juli samma år och ligger kvar på 2,00 procent under 2026. När ränteläget förändras kan det vara ett bra tillfälle att jämföra lån och räntor, särskilt om du överväger ett privatlån.
När du tecknar ett privatlån sätts räntan nämligen individuellt utifrån din kreditvärdighet. Om räntan blir hög eller låg beror till stor del på hur riskfyllt långivaren anser att det är att låna ut pengar till dig.
Olika långivare kan dock göra helt olika bedömningar av den risken. Något som betyder att räntan kan skilja sig åt markant beroende på vilken långivare du väljer.
Slå ihop dem till ett enda med ett hopbakslån. Vi hjälper dig att jämföra olika banker och långivares räntor och att hitta det alternativ som passar dig.
Jämför hopbakslånExempel: Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 100 000 kr, 12 års återbetalningstid, nominell ränta 8,3 % och 495 kr i startavgift samt 0 kr i aviavgift blir den effektiva räntan 8,73 %. Totalkostnad: 158 747 kr eller 1 099 kr/månad fördelat på 144 inbetalningar. Individuell ränta 4,95 %–21,95 %. Återbetalningstid 1–20 år. Ansökan skickas till de kreditgivare som matchar din profil. (2025-07-01).
Att låna kostar pengar!
Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån.
För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se.
Denna artikel skrevs 12 mars 2021 och uppdaterades 12 november 2026 klockan 15:47
Dela artikel
E-post
LinkedIn
