Referensränta – Vad är det?

Så funkar referensräntan

Riksbanken fastställer den gällande referensräntan två gånger om året, den 1 januari och den 1 juli. Den gällande referensräntan ska alltid motsvara styrräntan från föregående halvår. Om referensräntan behöver justeras uppåt eller nedåt kan den avrundas till närmaste halva procentenhet.

Referensräntan styr andra räntor

Referensräntan har inget uttalat samhällsekonomiskt syfte. Den används däremot för att fastställa andra räntesatser i samhället. Ett exempel är dröjsmålsräntan som ska motsvara den gällande referensräntan plus åtta procent (så länge inget annat avtalats). Om referensräntan är 0 procent blir alltså dröjsmålsräntan exakt 8 procent.

Så påverkar referensräntan dig

Referensräntan styr även andra räntor i samhället och kan därmed indirekt påverka din ekonomi. Bankernas in- och utlåningsräntor styrs exempelvis av referensräntan. Om referensräntan går upp kommer bankerna att justera sina utlåningsräntor vilket gör det dyrare att låna pengar för privatpersoner.

Ändringar i referensräntan kan därför bli kännbara för dig som har ett stort lån (t. ex. ett bolån) med rörlig ränta.

Referensräntan är under 2026 lägre än på länge. Den låg på 3,50 procent under början av 2025, sänktes till 2,50 procent den 1 juli samma år och landade på 2,00 procent vid ingången av 2026. När ränteläget förändras är det ett utmärkt tillfälle att jämföra lån och räntor för att säkerställa att du får bästa möjliga villkor, särskilt om du överväger ett privatlån.

När du tecknar ett privatlån sätts räntan nämligen individuellt utifrån din kreditvärdighet. Om räntan blir hög eller låg beror till stor del på hur riskfyllt långivaren anser att det är att låna ut pengar till dig.

Olika långivare kan dock göra helt olika bedömningar av den risken. Något som betyder att räntan kan skilja sig åt markant beroende på vilken långivare du väljer.