Bolånetak – Vad är det?

Bolånetaket

Under finanskrisen 2008-2009 förutspådde man att hushållens upplåning skulle minska och banker började därför tillåta högre belåningsgrad för bostäder för att öka utlåningen.

Risken var att långivare skulle använda hög belåning som konkurrensmedel, vilket kunde leda till att några låntagare tvingades sälja dyra bostäder med förlust när marknaden vände.

För att motverka överbelåning och skydda både hushåll och kreditgivare infördes den 1 oktober 2010 ett bolånetak i Sverige. Taket innebar ursprungligen att du kunde belåna bostaden högst till 85 % av köpeskillingen. Den 1 april 2026 höjdes taket till 90 %, vilket innebär att kravet på kontantinsats sänktes från 15 % till 10 %.

Nya bolåneregler från 1 april 2026

Den 1 april 2026 trädde nya bolåneregler i kraft. Bolånetaket höjdes från 85 % till 90 % av bostadens värde, vilket innebär att kravet på kontantinsats sänktes från 15 % till 10 %. Samtidigt slopades det skärpta amorteringskravet från 2018 som innebar ytterligare 1 % amortering för hushåll med skulder överstigande 4,5 gånger årsinkomsten.

För den som vill höja ett befintligt bolån gäller dock ett lägre tak — maximalt 80 % av bostadens fastställda värde. Bostaden får dessutom inte omvärderas oftare än vart femte år i syfte att utöka låneutrymmet.

Läs mer om kontantinsats.

Bolånetaket är ett skydd för dig

Bolånetaket finns i första hand för att skydda dig som låntagare. Att låna pengar till en bostad innebär alltid en ekonomisk risk – priser kan falla och räntor kan stiga snabbt. Genom att begränsa hur mycket du får låna minskar risken att du hamnar i en situation där lånet är större än bostadens värde.

Exempel: Du köper en bostad och tre år senare faller priserna med 10 %. Samtidigt höjer Riksbanken räntan. Om du då är högt belånad kan du få svårt att sälja utan förlust, och i värsta fall stå med ett lån som överstiger bostadens värde.

Även om bolånetaket ibland kritiseras fungerar det som ett viktigt verktyg för att förebygga överskuldsättning. Det uppmuntrar också till ett eget sparande inför bostadsköpet — och ju större del du finansierar själv, desto större blir din trygghet och möjliga vinst vid en framtida försäljning.

Vilka effekter har bolånetaket haft?

Innan bolånetaket infördes ökade utlåningen kraftigt i alla åldersgrupper, enligt Finansinspektionens bolåneundersökningar (BLU).

När bolånetaket infördes 2010 minskade utlåningen tydligt – framför allt bland yngre hushåll under 35 år. Samtidigt ökade utlåningen snabbare bland äldre hushåll, där inkomster och sparande ofta är högre. Detta ledde till kritik om att bolånetaket gjorde det svårare för yngre att köpa sin första bostad.

Prisnedgången på bostadsmarknaden blev dock mindre än väntat. Däremot ökade rörligheten på bostadsmarknaden långsammare under flera år, eftersom färre hushåll bytte bostad.

Finansinspektionens analyser visar att hushåll med nya bolån i genomsnitt lånar omkring 13 % mindre än de skulle ha gjort utan regleringen. Det tyder på att bolånetaket påverkat låntagarnas beteende – svenskar köper billigare bostäder och minskar sin skuldsättning.

Efter bolånetaket följde fler regler inom bolånemarknaden. Den 1 juni 2016 infördes det första amorteringskravet kopplat till belåningsgrad. Den 1 mars 2018 skärptes reglerna ytterligare med ett amorteringskrav baserat på skuldkvot. Det skärpta skuldkvotskravet slopades dock den 1 april 2026 i samband med att bolånetaket höjdes till 90 %.