Belåningsgrad – Vad är det?

Så här fungerar belåningsgrad

Belåningsgraden visar hur stort bolånet är i förhållande till bostadens marknadsvärde. Den påverkar bland annat hur mycket du får låna, vilken ränta du får samt hur mycket du ska amortera per år.

Den 1 oktober 2010 infördes bolånetaket. Från början innebar det att bankerna fick bevilja bolån motsvarande maximalt 85 procent av bostadens köpeskilling. Den 1 april 2026 höjdes taket till 90 procent, vilket innebär att din belåningsgrad numera får vara maximalt 90 procent.

Vissa banker har ännu stramare regler och tillåter en belåningsgrad på 75, ibland 65 procent.

Resterande 10 procent består av en kontantinsats som du måste bekosta med egna pengar.

Har du möjlighet kan du betala mer i kontantinsats och på så sätt sänka din belåningsgrad och amortering.

Belåningsgraden förändras när du amorterar på ditt bolån, lånar mer på bostaden samt när bostadens värde ökar eller sjunker. Därför är det en bra idé att med jämna mellanrum låta en mäklare värdera din bostad. Ökar bostadens värde har du nämligen möjlighet att utöka bolånet, förhandla din ränta eller minska amorteringen.

Hur du räknar ut din belåningsgrad – Exempel

För att beräkna belåningsgraden på din bostad ska du först dividera lånesumman med bostadens värde.

Låt säga att du har en bostad som är värd 1 000 000 kronor och ditt bolån är 700 000 kronor. Belåningsgraden räknar du ut så här:

700 000/1 000 000 = 0,70 eller 70 procent

Efter ett antal år har du 500 000 kronor kvar på lånet samtidigt som din bostad har ökat i värde till 1 200 000 kronor. Då blir din nya belåningsgrad:

500 000/1 200 000 = 0,42 eller 42 procent

Belåningsgraden kan påverka lånebelopp och ränta

Amorteringstakten på bolånet varierar beroende på belåningsgraden. Du amorterar 1 procent av lånebeloppet per år om belåningsgraden är mellan 50 och 70 procent. Är belåningsgraden över 70 procent blir amorteringen 2 procent per år.

Tidigare fanns även ett skärpt amorteringskrav på ytterligare 1 procent om skulden översteg 4,5 gånger hushållets årsinkomst — det kravet slopades den 1 april 2026.

Med andra ord innebär hög belåningsgrad ett högre amorteringskrav, vilket också leder till högre månadskostnad för ditt bolån. Detta är något bankerna tittar på när de bestämmer hur mycket du ska få låna.
Belåningsgraden kan även påverka räntan på bolånet.

Har du en hög belåningsgrad ser bankerna nämligen detta som en hög risk och därför erbjuder de en högre bolåneränta.

Varför är belåningsgraden viktig att veta?

Det finns många bra anledningar att hålla koll på din belåningsgrad. Den kan till exempel visa dig följande.

Hur mycket du kan låna

När du ska köpa en bostad och vill veta hur mycket du kan få i bolån är det belåningsgraden du ska räkna ut. Med en hög belåningsgrad kommer nämligen också en hög månadskostnad. Därför gör banken en bedömning av din samlade ekonomi för att avgöra vad du klarar av.

Hur mycket du ska amortera

Är belåningsgraden mellan 70 och 90 procent måste du som tidigare nämnts amortera 2 procent av skulden varje år.

Ligger belåningsgraden mellan 50 och 70 procent ska du istället amortera 1 procent per år. Reglerna kallas amorteringskrav och gäller bolån som är beviljade efter 1 juni 2016.

Det skärpta amorteringskravet som infördes 2018, kopplat till hushållets skuldkvot, slopades den 1 april 2026.

Vilken bolåneränta du får

När du köper en bostad utgör den säkerheten för skulden. Lån med säkerhet betyder lägre ränta, men även en låg belåningsgrad kan minska risken för banken. Det kan därmed ge dig en lägre ränta jämfört med om du tar ett bolån med hög belåningsgrad.

Höja ditt bolån

Vid köp av bostad får belåningsgraden vara upp till 90 procent. Om du däremot vill höja ett befintligt bolån gäller ett lägre tak — du kan låna upp till maximalt 80 procent av bostadens fastställda värde.

Bostaden får dessutom inte omvärderas oftare än vart femte år i syfte att utöka låneutrymmet. Har du en belåningsgrad som understiger 80 procent har du alltså möjlighet att höja ditt bolån och använda pengarna till exempelvis renovering eller utbyggnad.

Är det alltid bra att ha en låg belåningsgrad?

Enligt amorteringskravet behöver du inte amortera om din belåningsgrad är under 50 procent. Det skärpta kravet kopplat till skuldkvoten (skuld över 4,5 gånger årsinkomsten) slopades den 1 april 2026.

Därför kan det kännas frestande att få ner belåningsgraden. Men för att uppnå det måste du antingen amortera mer eller öka kontantinsatsen.

Det kan vara bra att fundera över om detta verkligen lönar sig eller om du kan investera pengarna på ett bättre sätt, exempelvis i aktier och fonder. Generellt sett är det dock alltid bra att försöka betala av alla skulder – även bolån – så snabbt som möjligt.