Högkonjunktur – Vad är det?

Hur uppstår en högkonjunktur?

Det finns flera faktorer som gör att en högkonjunktur uppstår, men det vanligaste är en ökad efterfrågan på marknaden. En ökad efterfrågan av varor kan ofta komma från utlandet och det leder till att svenska företag producerar mer. För att kunna öka produktionen krävs mer råvaror, mer arbetskraft och allt däremellan. Människor har anställning och får råd att handla mer, vilket också leder till högre priser. Vissa områden som exempelvis fastigheter och aktier kan bli betydligt dyrare. I en högkonjunktur så är det en omsättning på pengarna och många väljer att investera vilket kan finansieras genom att använda ett privatlån.

Några kännetecken för högkonjunktur är:

• Låg arbetslöshet
• Stigande löner
• Hög tillväxt
• Stigande konsumtion och investeringar
• Högre aktiepriser

Den ekonomiska termen för ett lands tillväxt är BNP. BNP kan förenklat beskrivas som en indikation på landets ekonomiska hälsa.

För- och nackdelar med högkonjunktur

Att landet går in i en högkonjunktur kommer med både fördelar och nackdelar. Det kan påverka både privatpersoner och företag. Vi utgår från hur det skulle kunna påverka dig som privatperson.

fördelar med högkonjunktur

Högkonjunktur innebär att ekonomin går på högvarv och vi spenderar mer pengar. Den låga arbetslösheten ger hushållet en högre inkomst att spendera på varor och tjänster. Färre arbetslösa är en positiv aspekt för landets skatteintäkter. Fler som betalar skatt och färre som går på olika typer av skattefinansierade skatteintäkter. Att låna pengar kan vara extra fördelaktigt med låga räntor.

Nackdelar med högkonjunktur

En ekonomi som går väldigt bra riskerar alltid att slå över i inflation. Priserna ökar för snabbt vilket leder till att vi inte kan fortsätta att konsumera. Minskad konsumtion innebär minskad tillväxt och mindre arbetstillfällen. Det blir en ond spiral och landet går från en stark ekonomi till en lågkonjunktur. Låga räntor kan locka till att ta lån. Låna dock alltid ansvarsfullt och gör en kalkyl för att säkerställa att du klarar av att återbetalla vid lägre inkomst och högre räntor med en ärlig hushållsbudget.

Vad är skillnaden på låg- och högkonjunktur?

Högkonjunktur och lågkonjunktur är varandras motsatser. Lågkonjunktur präglas av en ekonomisk situation som är tuff. Många förlorar jobbet, blir återhållsamma med att spendera pengar och räntor stiger.

Läs mer om lågkonjunktur

Vad påverkas av en högkonjunktur?

Samhället påverkas i stor utrstäckning vid en högkonjunktur. En av de mest märkbara effekterna är att vi har en starkare och stabilare ekonomi både privat och i landet. Det gör att vi handlar och investerar mer – vilket snabbt brukar få effekt på bostadsmarknaden. Många vill äga sitt eget boende och tar lån för att finansiera köpet. Efterfrågan på bostäder leder till ökade priser vilket ger en så kallad bostadsbubbla.

Högkonjunktur påverar det mesta i livet som en kedjereaktion. Efterfrågan gör det enklare att hitta jobb då arbetsgivare är i behov av arbetskraft. För arbetsgivare kan det vara en omvänd situation, svårt att hitta arbetskraft. Utan arbetskraft kan de inte leverera de varor eller tjänster som efterfrågas.

Att många människor går till jobbet betyder att skatteintäkterna snabbt växer. Kommuner kan investera mer i de anställda, verksamheten och kommunen. Det här kan vara tiden då ett nytt badhus planeras eller andra saker kan genomföras som under en längre tid har fått stå tillbaka.

Sammanfattningsvis om högkonjunktur

Begreppet högkonjunktur kan enkelt sammanfattas som att pengar är i omsättning. Privatpersoner får bättre ekonomi och företag märker en större efterfrågan. De i sin tur investerar och anställer för att kunna möta upp. Privatpersoner med jobb investerar mer och betalar skatt vilket ger effekt på både stat och kommun.

Ett land med högkonjunktur har en ekonomi där människor och företag vågar spendera då de har inkomst och känner sig trygga i den situation som de för stunden befinner sig i.

Risken med högkonjunktur är alltid att ekonomin pressas lite för mycket, exempelvis med priser som ökar snabbt och vi slutar att handla. Då finns risk för att det istället leder till en lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd.