Överskuldsättning – Vad är det?

Det här är överskuldsättning

Att ha lån och krediter är idag vanligt – de flesta svenskar har någon form av skuld, till exempel bolån, billån eller studielån. Men att vara överskuldsatt är något helt annat. Det innebär att skuldbördan är så stor att du inte kan betala tillbaka – inte nu, och inte heller inom överskådlig tid.

Typiska tecken på att du är, eller riskerar att bli, överskuldsatt:

• Du tvingas ta nya lån för att betala gamla skulder
• Du har fått betalningsanmärkningar eller inkassokrav
• En stor del av din inkomst går varje månad till räntor och amorteringar
• Du undviker att öppna räkningar eller kontakt från långivare
• Du ligger efter med viktiga räkningar som hyra, el eller försäkringar

Det är ofta en kombination av faktorer – till exempel inkomstbortfall, sjukdom, skilsmässa eller ekonomisk okunskap – som gör att en skuldspiral uppstår. Att känna igen varningssignalerna i tid är avgörande för att kunna bryta mönstret.

Känner du igen dig? Läs vår guide om hur du kan få hjälp med ekonomin.

Hur mäter man överskuldsättning?

Det finns ingen exakt eller universellt vedertagen definition av överskuldsättning. Men trots det kan fenomenet ändå mätas – beroende på vilken metod man använder. Nedan är tre vanligt förekommande sätt att identifiera och mäta överskuldsättning:

• Administrativ metod – baseras på faktiska uppgifter om ekonomiska problem, som till exempel betalningsanmärkningar, ärenden hos Kronofogden eller beslut om skuldsanering.
• Objektiv metod – fokuserar på siffror som visar hushållets ekonomiska situation, till exempel belåningsgrad eller skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst eller tillgångar).
• Subjektiv metod – bygger på individens egen uppfattning om sin skuldsituation. Känner man sig orolig för sin ekonomi, har svårt att betala räkningar eller behöver ta nya lån för att klara vardagen? Det är denna metod Kronofogden ofta använder i sina rapporter.

Orsaker till överskuldsättning

Överskuldsättning uppstår sällan av en enskild anledning. Det är ofta en kombination av flera faktorer – som låg inkomst, höga skulder, bristande ekonomisk kunskap eller svag ekonomisk trygghet. Problemen förvärras ofta när livet plötsligt förändras: arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller dödsfall är alla exempel på händelser som kan leda till en skuldfälla.

Faktorerna bakom överskuldsättning delas vanligtvis in i tre kategorier:

Strukturella faktorer

Strukturella faktorer handlar om de ekonomiska och samhälleliga förutsättningarna vi lever i. Det kan handla om tillgången på lån och konsumtionskrediter, marknadsföring av krediter eller finansmarknadens utveckling.

Även om de största skulderna ofta utgörs av bostads- och studielån, har konsumtionslånen ökat kraftigt de senaste åren. Framväxten av nya långivare, inte minst inom snabblån, har gjort det enklare än någonsin att låna pengar – men också lättare att hamna i ekonomiska svårigheter.

Individuella faktorer

Individuella faktorer handlar om en persons ekonomiska förutsättningar och kunskap. Det kan inkludera brist på budgetdisciplin, bristande förståelse för hur lån fungerar, eller svårigheter att tolka information kring ränta och avgifter.

Även impulsiva köpvanor eller beroendeproblematik kan bidra till en negativ skuldspiral, särskilt i kombination med lättillgängliga krediter.

Oförutsedda händelser

Vissa livshändelser är svåra att förutse – men kan få stora konsekvenser för privatekonomin. Arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller konkurs är vanliga exempel på händelser som snabbt kan försämra betalningsförmågan.

För personer med små ekonomiska marginaler kan ett inkomstbortfall snabbt leda till att räkningar inte kan betalas i tid. Utan en buffert är steget till överskuldsättning ofta kort.

Riskfaktorer för överskuldsättning

Det finns flera situationer som ökar risken för överskuldsättning. Vissa är kopplade till vanor och konsumtionsmönster, medan andra beror på livsomständigheter. Här är några av de vanligaste riskfaktorerna:

Konsumtion på kredit

I vårt digitaliserade samhälle är det allt vanligare att handla online och att betala med kredit eller faktura. Ju fler krediter och avbetalningar man har, desto svårare blir det att hålla koll på ekonomin. Enligt Finansinspektionen är personer som ofta handlar på faktura och tar smålån utan säkerhet kraftigt överrepresenterade när det gäller betalningspåminnelser och inkasso.

Spelmissbruk

Omkring 4 procent av Sveriges befolkning har någon form av spelproblem, enligt Kronofogden. Spelrelaterade skulder döljs ofta bakom krediter, obetalda räkningar eller hyror. En studie från Lunds universitet visar att spel på nätkasino och livebetting på sport har stark koppling till överskuldsättning – ofta på grund av att spelandet finansieras med lån.

Psykisk och fysisk ohälsa

Försämrad hälsa påverkar inte bara livskvaliteten – det kan också leda till isolering, lägre inkomst och oförmåga att hantera sin ekonomi. Psykisk ohälsa, depression eller sjukskrivning är vanligt förekommande faktorer hos personer som blivit överskuldsatta. När räkningar staplas på hög är det lätt att tappa kontrollen, vilket i sin tur förvärrar situationen ytterligare.

Överskuldsättningens konsekvenser

Överskuldsättning påverkar inte bara den enskilda individens ekonomi och hälsa – den får även följder för familjen och samhället i stort.

Konsekvenser för individen

Ekonomisk stress till följd av skulder kan ha allvarliga hälsoeffekter. Forskning visar att överskuldsättning är kopplad till både psykisk ohälsa och fysiska problem som högt blodtryck, sömnbesvär och hjärt-kärlsjukdomar.

I vissa fall är det omvänt – det är sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga som leder till överskuldsättning. Många av dem som finns i Kronofogdens register har sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket visar på sambandet mellan hälsa och ekonomiska svårigheter.

Konsekvenser för familjen

När en familjemedlem har stora skulder påverkas hela hushållet. Det kan bli svårare att byta bostad, teckna abonnemang, få lån eller försäkringar. Levnadsstandarden sjunker ofta, vilket kan skapa spänningar i familjerelationer.

I värsta fall kan den ekonomiska pressen leda till konflikter, separationer eller skilsmässa – något som ofta fördjupar både de ekonomiska och känslomässiga problemen.

Konsekvenser för samhället

Överskuldsättning är inte bara ett privat problem. Statistiken visar att skuldsatta personer i högre grad är sjukskrivna och använder mer vård än genomsnittet. Det innebär en ökad belastning på vårdsystemet – uppskattningsvis över 120 000 kronor per person och år, vilket motsvarar över 3,5 miljarder kronor i totala vårdkostnader.

Utöver vårdkostnader tillkommer produktionsbortfall när människor inte kan arbeta. Det innebär lägre inkomster, men även mindre skatteintäkter för staten. Samhället drabbas också genom ökade kostnader för ersättningar som sjukpenning, aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd. Dessa uppskattas kosta omkring 2,2 miljarder kronor årligen.

Hur undviker du att bli överskuldsatt?

Ekonomiska svårigheter kan drabba vem som helst, men det finns flera saker du kan göra för att minska risken att hamna i överskuldsättning.

• Undvik att låna om det inte är absolut nödvändigt. Kan du vänta till nästa lön eller be om hjälp från familj eller vänner?
• Lös tillfälliga brister utan lån. Försök att spara ihop pengar i förväg istället för att låna till konsumtion.
• Låna så lite som möjligt – och betala tillbaka snabbt. Ju kortare återbetalningstid, desto lägre totalkostnad.
• Undvik att ha flera lån samtidigt. Betala av ett lån innan du tar ett nytt.
• Samla dina lån och krediter till ett enda lån med lägre ränta och bättre överblick.
• Sök hjälp direkt vid betalningssvårigheter. Kontakta långivaren i tid – ofta kan du få en ny betalningsplan.
• Gör en budget. Då får du koll på inkomster, utgifter och vad du faktiskt har råd med.
• Bygg upp en buffert. Ett regelbundet sparande, även med små belopp, ger trygghet vid oväntade utgifter.
• Kontakta din kommunala budget- och skuldrådgivning. De erbjuder kostnadsfri hjälp med att planera din ekonomi, hantera skulder och stötta vid en eventuell ansökan om skuldsanering.