Regress – Vad innebär det?

Vad är regress och regressrätt?

Ordet regress betyder återgång eller tillbakagång och innebär rätt (regressrätt) av en fordran. Om du har betalat någon annans skuld har du rätt att kräva tillbaka pengarna från den som var betalningsskyldig. Det här är en situation som kan uppstå när du till exempel är medlåntagare i en låneansökan. Du och låntagaren har då solidariskt ansvar för lånet, men banken tar betalt bara från dig. I detta fall har du regressrätt mot låntagaren.
För att undvika problem och missförstånd kan det vara bra att upprätta ett regressavtal. Det fördelar ansvaret mellan låntagarna och utgör en trygghet för den som står med på ett lån utan att ta del av pengarna. Banken har rätt att kräva alla låntagare på hela summan eftersom ni solidariskt betalningsansvar. Med ett regressavtal kan den som har betalat kräva de övriga på deras andelar av skulden. Om de vägrar att betala måste man lösa ärendet i domstol.

Hur länge gäller regressrätten?

Regressrätten, alltså rätten att kräva tillbaka den skuld du betalat för någon annan, har vanligtvis en preskriptionstid på tio år från dagen då regressfordran uppkommit. När det gäller regressrätten mot konsument är preskriptionstiden tre år. I svåra fall kan rätten till återkrav avgöras i domstol. Viktigt att veta då är att efter preskriptionstidens utgång förfaller rätten.

När kan regressrätt uppstå?

Som vi nämnde ovan kan termerna regress och regressrätt förekomma inom flera olika branscher. Några exempel på situationer då regressrätt kan utövas är när:

• Borgensman/medlåntagare betalar skulden istället för låntagaren.
• En av flera borgensmän med solidariskt betalningsansvar ensam betalat hela lånet och kräver de andra på deras andelar i skulden.
• En av flera skadeståndsskyldiga får ensam betala hela skadeståndsbeloppet.
• Försäkringsbolag kräver den som vållar skadan på försäkringssumman.
• Återförsäljare kräver tillverkare på ersättning utbetalat till kund för en produktionsfel.
• Ett företag säljer en faktura med regress och tar den ekonomiska förlusten om kunden inte kan betala.

Viktigt att veta är att regressrätt endast kan utövas under förutsättning att man är tvingad av lag eller avtal att betala någon annans skuld. En frivillig betalning ger ingen sådan rätt.

Exempel på regressrätt

Anna tar ett lån och har två borgensmän – Emil och Saga. Hos banken har alla tre solidariskt betalningsansvar och därför kan var och en av dem krävas på hela summan. Anna förlorar sitt jobb och kan inte betala amorteringarna. Banken kontaktar då Emil och kräver att han löser lånet på 300 000 kronor. Emil betalar och har då regressrätt mot både Anna och Saga på deras andelar. Eftersom de är tre parter i avtalet har de lika stora andelar på 100 000 kronor. Då har Emil rätt att skicka ett krav på 100 000 kronor både till Anna och till Saga.

Regressrätt vid factoring

Regressrätt kan även ske inom factoring, alltså när ett företag får kontanter mot att det säljer eller belånar sina fakturor hos ett finansbolag eller bank.
Det är när företaget säljer fakturorna som regressrätten kommer in i bilden och bestämmer hur processen går till. Beroende på om fakturorna säljs med eller utan regressrätt bestäms vem som tar risken ifall kunder inte betalar sin faktura.

Sälja med regress – du tar risken

Du säljer en faktura med regress till ett factoringbolag. Ditt företag får in fakturabeloppet minus factoringbolagets avgift. Factoringbolaget driver därefter in betalningen från kunden som fakturan är ställd till. Om kunden inte betalar har factoringbolaget regressrätt mot dig och kommer att kräva tillbaka fakturabeloppet. Därför är det du som tar kreditrisken när du säljer fakturor med regress.

Sälja utan regress – factoringbolaget tar risken

Säljer du en faktura utan regress blir situationen den motsatta – factoringbolaget som köper fakturan tar över även risken som köpet innebär om kunden inte kan betala. Du får dina pengar som motsvarar fakturabeloppet minskat bolagets avgift och factoringbolaget går med förlust om kunden inte betalar. Därför blir det något dyrare att sälja sina fakturor utan regress.

Regressrätt vid lån

När det gäller lånemarknaden ställer banker och långivare ett antal krav på dig som låntagare. Det hänger till exempel på ditt kreditbetyg om du blir beviljat lån eller inte. För att öka dina chanser att få lån rekommenderar man att du ska ta med en borgensman eller medsökande i din låneansökan. Det underlättar för dig att ta lånet, men innebär samtidigt stora risker för den andra parten.

Så länge du sköter dina betalningar är allt bra. Det är när du får svårigheter att klara av amorteringen som det börjar bli besvärligt. Enligt banken har du och din medsökande solidariskt betalningsansvar. Därför kan banken vända sig till din medsökande och kräva att den ska träda in och betala istället för dig. I efterhand kan din medsökande använda sin regressrätt och kräva dig på det belopp som han eller hon lagt ut.

Det är inte ovanligt att det finns flera borgensmän för ett lån, men bara en av dem måste betala hela eller del av det. Då har personen i fråga regressrätt till både låntagaren och till de andra borgensmännen. Om någon part betalar av bara en del av skulden minskar regressrätten med samma belopp.

Regressavtal är extra viktigt vid bolån

Särskilt viktigt är det att tänka länge och noga när det gäller bolån. Vanligtvis är bolån mycket stora och ska betalas under än väldigt lång tid. Oftast finns det en medsökande som har samma ansvar och skyldighet som huvudlåntagaren. Därför är det av stor vikt att skriva ett regressavtal som reglerar betalningsansvaret mellan parterna samt hur och när ska regressbeloppet betalas.