Styrränta 2024
Styrräntan, som även tidigare kallades reporäntan, är en viktig del av den svenska penningpolitiken och styrs av Riksbanken. Dess huvudsakliga funktion är att reglera inflationen i landet och anpassa den till den aktuella ekonomiska situationen genom att höja eller sänka räntan.
I den här artikeln går Trygga igenom begreppet styrräntan, varför den är viktigt och hur den kan påverka dig som vill låna pengar
Aktuell styrränta = 2,75%
Styrräntan sänks med 0,5 procentenheter till 2,75 procent
”För att ge ytterligare stöd till konjunkturen och bidra till att inflationen stabiliseras vid målet har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,5 procentenheter till 2,75 procent.” – 2024-11-07.
Denna artikel skrevs 2022-03-21 och uppdaterades 7 november, 2024 klockan 12:55
Innehållsförteckning
Vad är styrränta?
Banker kan låna och placera pengar hos Riksbanken till en kostnad vilken motsvarar styrräntan. Riksbanken använder därför styrräntan som ett viktigt instrument för att hålla inflationen i landet på en bra nivå. Inflation betyder i korthet att prisnivån i Sverige sakta kommer att öka i förhållande till penningmängden som är i omlopp.
På så sätt kan en jämn nivå av konsumtion ske och landet har en välmående ekonomi. Därför är det ett begrepp som ofta förekommer inom politiken eller när myndigheter pratar om det ekonomiska läget.
Riksbanken har fått uppdraget att arbeta för en jämn inflation från regeringen.
I tabellen nedan ser du styrräntans utveckling under en tio-års period.
Styrränta historik
Datum
Styrränta
Förändring
Inlåningsränta
Utlåningsränta
2024-02-07
4,00
0,00
3,90
4,10
2023-11-29
4,00
0,00
3,90
4,10
2023-09-27
4,00
0,25
3,90
4,10
2023-07-05
3,75
0,25
3,65
3,85
2023-05-03
3,50
0,50
3,40
3,60
2023-02-15
3,00
0,50
2,90
3,10
2022-11-30
2,50
0,75
2,40
2,60
2022-09-21
1,75
1,00
1,65
1,85
2022-07-06
0,75
0,50
0,65
0,85
2022-06-08
0,25
0,00
0,15
0,35
2022-05-04
0,25
0,25
0,15
0,35
2022-02-16
0,00
0,00
-0,10
0,10
2020-04-29
0,00
0,00
-0,10
0,20
2020-02-19
0,00
0,00
-0,10
0,75
2019-10-30
-0,25
0,00
-0,35
0,50
2019-09-11
-0,25
0,00
-1,00
0,50
2019-01-09
-0,25
0,25
-1,00
0,50
2018-10-31
-0,50
0,00
-1,25
0,25
2012-02-22
1,50
-0,25
0,75
2,25
Vad är syftet med styrräntan?
Det huvudsakliga syftet med styrräntan är att ge Riksbanken möjligheter att påverka inflationstakten i den svenska ekonomin. Något som är Riksbanken främsta uppgift, de har i uppdrag att hålla inflation på två procent per år.
Styrräntan är inte reaktiv, den bestäms inte utifrån hur den svenska inflationen ser ut idag. Istället är det läget i världsekonomin överlag och hur man tror att inflation kommer utvecklas längre fram. Därför får sällan justeringar av styrräntan någon omedelbar effekt. I de flesta fall tar det något år eller innan förändringar i styrräntan får något genomslag i ekonomin och kännbar effekt för företag och konsumenter.
Så bestäms styrräntan
Riksbanken studerar löpande och gör beräkningar kring det rådande konjunkturläget i Sverige och i andra länder. Beroende på om man tror att inflationstakten kommer öka eller avta fattar man beslut om styrräntan ska höjas eller sänkas.
Om Riksbanken bestämmer att inflationen riskerar att bli för hög höjer man styrräntan. Ser inflationstakten ut att bli för låg, vilket kan vara ett tecken på en kommande lågkonjunktur, sänker man styrräntan.
Hur styrräntan påverkar dig som konsument
Styrräntan bestäms av Riksbanken sex gånger om året. Det som påverkar beslutet om räntan ska sänkas, höjas eller förblir oförändrad är prognoserna om inflationen i landet. För att sänka inflationen höjs styrräntan och för att öka den sänker man styrräntan. Sedan 1995 har dock inflationsmålet varit 2 procent per år.
När Riksbanken fattar beslut att ändra styrräntan i landet har det direkt effekt på dig som konsument.
När styrräntan sänks
Vid en låg styrränta kommer alla räntor på marknaden att följa med, både inlånings- och utlåningsräntor. Har du bolån kommer lånekostnaderna att bli lägre, vilket betyder att du kommer att ha mer av din lön kvar i plånboken efter att alla utgifter är betalda. Detta ökar i sin tur konsumtionen, vilket sätter fart på det svenska ekonomihjulet.
När styrräntan höjs
Om styrräntan höjs gör även övriga räntor det. Banken höjer sina in- och utlåningsräntor, vilket gör dina banklån dyrare. Samtidigt blir det förmånligare att spara pengar hos banken eftersom även inlåningsräntorna blir högre.
- Rörlig ränta på lån ökar eller minskar utifrån styrräntans svängningar och påverkar hur mycket kostnader du har varje månad
- Höga räntor leder till att färre lånar pengar till bostad vilket får bostadspriser att falla. Låga räntor ger motsatt effekt med många som lånar pengar och ökade bostadspriser
- Räntan som ger avkastning på sparkontot minskar respektive ökar om den är låg
- Ökade räntor påverkar företag som har lån vilket i sin tur genererar ökade priser på tjänster och produkter
Riksbankens prognoser om styrräntan
Vid varje möte då ett penningpolitiskt beslut ska fattas lägger Riksbanken fram sina prognoser om inflationsläget i Sverige. Prognosen baseras på den internationella konjunkturen, prisutvecklingen i landet och i omvärlden samt på analyser av penningpolitikens effekter på marknaden.
Det är viktigt att komma ihåg att detta är en prognos, inte ett löfte. Riksbanken presenterar sina synpunkter om styrräntans utveckling och föreslår en lämplig nivå utan att lova en bestämd framtida penningpolitik. Prognosen kan komma att ändras om det tillkommer ny information eller utvecklingen byter riktning. Det innebär en viss osäkerhet om framtidens ekonomi och räntenivåer.
I tabellen under ser du Riksbankens prognos för inflationen (KPI), arbetslöshet och Styrränta
Prognosen är hämtad Juni 2023
2022
2023
2024
2025
2026
KPI
8,4 (8,4)
8,6 (8,9)
4,6 (4,3)
2,4 (2,3)
1,8
Arbetslöshet, procent
7,5 (7,5)
7,4 (7,5)
8,3 (8,2)
8,3 (8,3)
8,0
Styrränta, procent
0,8 (0,8)
3,5 (3,5)
4,1 (4,1)
4,0 (4,0)
3,7
Reporänta blir styrränta
I september 2019 började Riksbanken sitt arbete med att förändra penningpolitiska styrsystemet i Sverige i syfte att göra det mer flexibelt. Anledningen till det är de nya krav som ställs på längre öppethållande och tillgång till betalsystem.
Förändringen genomförs i två steg. Den första var klar den 9 oktober 2019 och den andra avslutas den 8 juni 2022. En av förändringarna innebär att Riksbankens reporänta officiellt byter namn till Riksbankens styrränta.
Namnet ”reporänta” var framtaget i ett specifikt syfte som Riksbanken inte använt sedan 2008. Namnet ”styrränta” kommer att beskriva det exakta målet med räntan – att styra och påverka andra räntor för att uppnå inflationsmålet på 2 procent.
Styrräntan i Sverige idag
De senaste två åren har varit tuffa för ekonomin i Sverige, men också i övriga världen. Två år av pandemi, snabba prisökningar på energi och nu även ett storskaligt krig i Europa har gjort att inflationen har nått rekordnivå av 6,1 procent i mars, vilket är den högsta sedan 1990-talet. Det har bidragit till att Riksbanken den 28 april 2022 har fattat beslut att höja styrräntan från 0,00 till 0,25 procent.
I Maj 2023 ökade inflationstakten ytterligare till 7.2% nominellt, varav styrräntan höjdes ännu en gång med 0.50 procentenheter till 0.75%, sen dess har inflationen fortsatt öka och mättes i Augusti till 9,0 procent. Strax därpå kom riksbanken att öka styrräntan till 1,75% och sedan 2,50%, 3,0%, och till sist 4,0%. Varpå den sedan dess har sänkts till 2,75% under 2024.
Prognosen är att styrräntan kommer att höjas ytterligare två – tre gånger under en treårig period framöver. Det kommer att ha en stor påverkan på hushållen, framför allt de med stora lån. Därför är det bra att redan nu se över sin ekonomi för att säkerställa att man klarar ytterligare räntehöjningar i framtiden.
Har du skulder till flera olika långivare bör du samla lån, på så vis stärker du din kreditvärdighet och du kan i regel sänka räntekostnaderna.
Denna artikel skrevs 2022-03-21 och uppdaterades 7 november, 2024 klockan 12:55