Sparränta – 2025

Vad är sparränta?

Sparräntan är den avkastning du får när du sätter in pengar på ett sparkonto. Enkelt förklarat är det en belöning du får för att placera dina pengar hos en bank eller kreditinstitut.

Räntan beräknas från den första dagen kontot öppnades till den sista dagen innan du tar ut sparkapitalet. Det innebär att du i slutet av sparperioden har mer pengar än när du öppnade sparkontot.
Har du ett långtidssparande kommer du att få mer i ränteutbetalning, även om du inte sätter in mer pengar på kontot. Detta beror på ränta på ränta-effekten. Sparräntan beräknas nämligen på hela beloppet på kontot plus den ränta som tidigare betalats ut. Så ju längre du har ditt sparande, desto snabbare ökar det – så länge du inte tar ut pengar vill säga.
Det är viktigt att komma ihåg är att du måste betala 30 procent i skatt på den totala räntesumman du fått. Normalt sett drar banken skatten innan pengarna betalas ut till ditt konto.

Vad påverkar sparräntan?

Den som bestämmer räntenivån i Sverige är Riksbanken. Beroende på nationella och internationella marknadsfaktorer fattas beslut om reporäntan i landet, det vill säga de styrräntan som är grunden för alla andra räntor. Genom att höja eller sänka reporäntan kan Riksbanken kontrollera inflationen så att den stannar på cirka 2 procent.
Även om det är reporäntan som styr ränteutvecklingen på marknaden är det bankerna själva som bestämmer sina egna räntor. Det finns nämligen inga lagar eller regler som banker ska följa för att sätta sina räntor utan det råder fri räntesättning.

Bankernas krav för sparränta

Varje bank erbjuder oftast flera olika kontotyper att spara pengar på som alla har olika räntenivåer och villkor. Bankerna själva bestämmer dessa krav och villkor, men några som är vanliga idag är:

• Bindningstid. Med bindningstid menas tiden som pengarna ska ligga på kontot innan du kan ta ut dem. Den kan vara 3 månader, 6 månader samt 1 till 5 år och varje bindningstid har sin egen räntesats. Det finns dock banker och andra aktörer som inte har någon bindningstid alls.
• Lägsta sparbelopp. Det är den lägsta summan som ska finnas på kontot för att börja generera sparränta.
• Högsta sparbelopp. Banken kan ha ett tak på hur mycket den ska låna in. Oftast är det upp till gränsen för insättningsgarantin (1 050 000 kronor), men hos vissa kan det vara upp till 10 miljoner kronor.
• Uttag. Beroende på bindningstiden kan du ha möjlighet att ta ut pengar från ditt konto. Med vissa sparkonton har du ett antal fria uttag, det vill säga obegränsade antal uttag som är utan avgift. Andra banker tar en avgift för förtida uttag och vissa tillåter inga uttag under hela bindningstiden.
• Ränteutbetalning. Har du ett konto utan bindningstid får du sparräntan i slutet av varje år. I annat fall blir sparräntan utbetald vid spartidens avslut.
• Insättningar. De flesta aktörer på marknaden tillåter inga insättningar på sparkontot, men det finns vissa som tillåter åtminstone en sådan under bindningstiden.

Ska jag välja rörlig eller fast sparränta?

Om man ska välja fast eller rörlig sparränta är lite av den eviga frågan när det gäller sparande. Svaret varierar dels beroende på dina egna ekonomiska förutsättningar, men också på det allmänna ränteläget i landet.

Fast sparränta

Fast sparränta är densamma under hela bindningstiden. Den passar dig som önskar en längre spartid och som inte är i behov av pengarna under bindningstiden. Då slipper du straffavgifter och vet exakt hur mycket du har på kontot i slutet av spartiden.

Rörlig sparränta

Den rörliga sparräntan följer marknadsräntorna i landet. Den betyder att den kan sänkas eller höjas under bindningstiden, vilket kan göra det svårare att veta hur mycket pengar det kan bli i slutet av spartiden. Rörlig sparränta passar därför dig som vill spara kortsiktigt och vill ha dina pengar tillgängliga.

Olika typer av sparräntor

Det finns olika typer av sparanden där avkastningen fungerar på olika sätt:

• Sparkonto
• Fasträntekonto
• Aktier och fonder

Sparkonto

Ett sparkonto är en säker och trygg sparform som saknar begränsningar vad gäller insättningar eller uttag. Det är lätt att hantera och omfattas av insättningsgarantin. Nackdelen med ett sådant konto är att det ger en ganska låg sparränta eftersom det inte innebär någon större risk för dig som sparar.

Fasträntekonto

Med ett fasträntekonto binder du dina pengar under en viss tid och får därmed en sparränta som är högre än ett vanligt sparkonto. Sparräntan är densamma för hela spartiden, även om ränteläget i landet skulle ändras.

Aktier och fonder

Att spara i aktier passar dig som inte behöver pengarna under en längre tid och som har ett intresse för börsen. Här kan du själv välja var du vill placera pengarna för att få en passande avkastning. Ju mer riskfylld investeringen är, desto större avkastning kan du tjäna.
När du sparar i fonder sprider du risken eftersom en fond består av flera olika aktier. Fondsparande är lättare eftersom det hanteras av ett fondbolag samtidigt som det ger en bra avkastning på sikt.

Kort om insättningsgarantin

Insättningsgarantin är en ersättning som staten betalar till dig om banken du sparar i skulle gå i konkurs. Den finansieras genom avgifter från de anslutna bankerna och instituten som placeras i en fond.
Garantin gäller belopp upp till 1 050 000 kronor per person och institut och påverkas inte av om du har skulder i banken eller institutet. Insättningsgarantin gäller inte för pensionssparande och postväxlar.
Om du vill tjäna sparränta på ett tryggt sätt kan ett sparkonto som omfattas av insättningsgarantin vara ett bra val, även om räntan inte alltid är så hög.