Bara 12,3 procent av de svenska hushållens finansiella tillgångar är pengar på banken, lägst i EU, där snittet är 29,8 procent*, visar Eurostats statistik för 2025, sammanställd av låneförmedlaren Trygga. I stället ligger pengarna i pensionssparande, aktier, fonder och bostadsrätter.
Hela listan: pengar på banken i alla 27 EU-länder
Pengar på banken som andel av hushållens finansiella tillgångar 2025, sorterade från lägst till högst.
- Sverige: 12,3 procent
- Danmark: 12,9 procent
- Nederländerna: 20,7 procent*
- Ungern: 21,7 procent
- Italien: 25,5 procent
- Estland: 26,0 procent
- Frankrike: 28,6 procent*
- Finland: 28,6 procent
- Belgien: 29,2 procent
- Lettland: 30,4 procent
- Spanien: 33,3 procent
- Rumänien: 35,2 procent
- Litauen: 35,2 procent
- Irland: 36,4 procent
- Tyskland: 36,4 procent
- Kroatien: 36,9 procent
- Österrike: 36,9 procent
- Tjeckien: 39,3 procent
- Bulgarien: 40,6 procent
- Portugal: 42,7 procent
- Grekland: 42,8 procent
- Luxemburg: 43,2 procent
- Slovenien: 43,5 procent
- Slovakien: 44,8 procent
- Malta: 48,0 procent
- Polen: 49,1 procent
- Cypern: 54,8 procent
*Preliminära värden enligt Eurostat.
Nästan fyra kronor av tio är försäkrings- och pensionssparande
Av de svenska hushållens finansiella tillgångar är 38,3 procent försäkrings- och pensionssparande, mot 25,8 procent* för EU-snittet. Största delen av det sparandet är pensionsrätter i tjänstepension och premiepension, motsvarande 31,3 procent av hushållens finansiella tillgångar. De kan i regel inte tas ut före pensionen.
Aktier, fonder och andra ägarandelar: 45,9 procent av tillgångarna
Aktier, fonder och andra ägarandelar är 45,9 procent av de svenska hushållens finansiella tillgångar, mot 38,5 procent* för EU-snittet. Noterade aktier är 7,9 procent av tillgångarna, onoterade aktier 10,1 procent och fonder 10,8 procent.
Den största delposten, 17,2 procent av tillgångarna, är andra ägarandelar, där bostadsrätterna ingår. En bostadsrätt är en andel i en förening, inte en fastighet, och räknas därför som en finansiell tillgång i Eurostats statistik. Räknas hela posten andra ägarandelar bort ur tillgångarna har Sverige näst lägst andel pengar på banken i EU, efter Danmark.
De svenska hushållens finansiella tillgångar som andel av BNP är näst högst i EU
Den låga bankandelen betyder inte att tillgångarna är små. De svenska hushållens finansiella tillgångar motsvarade 359,9 procent av BNP i slutet av 2025, näst högst i EU efter Danmark. Det är en summa för hela landet och visar inte hur tillgångarna fördelas mellan hushållen.
Tillgångarna nådde sin topp 2021 med 387,9 procent av BNP, föll 2022 till 325,5 procent och har sedan stigit tre år i rad.
Tillgångarnas andel av BNP steg i Sverige med 8,8 procentenheter under 2025, från 351,1 procent året innan. I Danmark backade den från 376,4 till 374,5 procent. Avståndet till Danmark krympte från 25,3 till 14,6 procentenheter.
Hushållens tillgångar som andel av BNP: Sverige har gått från femtonde till andra plats bland dagens EU-länder
År 1995 låg Sverige på femtonde plats, med tillgångar på 107,1 procent av BNP. Det året finns uppgifter för 26 av dagens 27 EU-länder. Belgien toppade listan med 262,4 procent, följt av Nederländerna med 261,4 procent och Italien med 174,9 procent.
År 2000 var Sverige tia, 2010 femma och 2017 trea. Sedan 2021 är Sverige tvåa efter Danmark. Av 1995 års tre i topp ligger Nederländerna nu på tredje plats, Italien på fjärde och Belgien på femte.
En del av uppgången i andelen av BNP kommer från bostadsrätterna, som är en mycket större del av tillgångarna nu än 1995.
Hushållens finansiella tillgångar som andel av BNP: alla 27 EU-länder
Hushållens finansiella tillgångar som andel av BNP 2025, sorterade från högst till lägst. EU-snittet är 222,4 procent*.
- Danmark: 374,5 procent
- Sverige: 359,9 procent
- Nederländerna: 279,5 procent*
- Italien: 277,9 procent
- Belgien: 268,0 procent*
- Frankrike: 249,3 procent*
- Tyskland: 219,0 procent*
- Malta: 208,4 procent
- Spanien: 204,2 procent*
- Portugal: 203,3 procent*
- Österrike: 190,0 procent
- Finland: 166,9 procent
- Grekland: 166,5 procent*
- Cypern: 163,0 procent*
- Tjeckien: 148,9 procent
- Estland: 148,5 procent
- Luxemburg: 145,2 procent*
- Kroatien: 142,9 procent*
- Ungern: 139,8 procent*
- Slovenien: 135,0 procent
- Bulgarien: 122,2 procent*
- Lettland: 115,6 procent
- Litauen: 112,1 procent
- Polen: 101,5 procent
- Irland: 100,8 procent
- Slovakien: 94,9 procent
- Rumänien: 75,1 procent*
*Preliminära värden enligt Eurostat.
Nästan var fjärde klarar inte en oväntad utgift
Eurostats undersökning av levnadsförhållanden för 2025 visar att nästan var fjärde svensk, 23,0 procent, inte klarar en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller be om hjälp. Mer om det finns i artikeln om oväntade utgifter.
”Svenska hushåll ser rika ut i statistiken, men en stor del av pengarna sitter i pension och bostad. När en oväntad räkning kommer är det bankkontot som räknas.”
Om måtten och datan
Källa: Eurostat (hushållens finansiella tillgångar), uppdaterat 26 oktober 2026, till och med 2025. Siffran om oväntade utgifter: andelen av befolkningen som bor i hushåll som inte klarar en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller be om hjälp, enligt Eurostat, beloppet enligt SCB.
Måttet: pengar på banken, alltså kontanter och pengar på bankkonton, som andel av hushållens finansiella tillgångar. Pengar på banken är posten sedlar och inlåning i nationalräkenskaperna.
Tillgångarna: utöver pengar på banken ingår aktier, fonder, bostadsrätter och pensionssparande. Pensionsrätter ingår för tjänstepension och premiepension, men inte för den allmänna inkomstpensionen. Villor ingår inte. Skulderna är inte avdragna.
Procent av BNP: 100 procent betyder att tillgångarna är lika stora som BNP. Det måttet tar hänsyn till både inflation och tillväxt.
Preliminära värden: asterisk (*) markerar preliminära värden som Eurostat kan ändra: i banklistan 2 av 27 länder och EU-snittet, i BNP-listan 13 av 27 länder och EU-snittet. Alla värden kan ändras i senare uppdateringar.
Vad siffrorna inte visar: Siffrorna är hela landets summa, inte vad ett vanligt hushåll har. SCB:s statistik över hur förmögenheterna fördelas mellan hushållen har 2007 som sista årgång.
Källa: Eurostat (nasa_10_f_bs, ilc_mdes04). Analys: trygga.com
Alla grafer och all data är fritt tillgängliga för redaktionell användning med hänvisning till trygga.com.
För mer information, vänligen kontakta: Viktor Ström, viktor.strom@trygga.com
E-post
LinkedIn
