Nästan var fjärde svensk, 23,0 procent, bor i ett hushåll som inte klarar en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp. Det är den högsta andelen i Eurostats mätningar, som börjar 2004, och den har stigit fyra år i rad. Sverige är det enda EU-landet som ligger på sin högsta uppmätta nivå, medan EU-snittet, 29,2 procent, har sjunkit tre år i rad. Statistiken kommer från Eurostat och har sammanställts av låneförmedlaren Trygga.
”Vi har aldrig sett en högre andel i de här mätningarna. Nästan var fjärde svensk saknar marginal för en oväntad utgift.”
Tredje rekordåret i rad
Uppgången började från 18,4 procent 2021, den lägsta nivån sedan 2008. Sedan dess har andelen stigit varje år, och 2023 passerades nivån från åren efter finanskrisen, 21,3 procent. Åren 2023, 2024 och 2025 satte var sitt rekord: 21,8, 22,3 och 23,0 procent.
Enda EU-landet på sin högsta uppmätta nivå
Sverige har den nionde lägsta andelen bland EU:s 27 länder, och 16 av länderna, Sverige inräknat, ligger högre än 2021. Men inget annat land ligger på sin högsta uppmätta nivå. EU-snittet har sjunkit tre år i rad, till 29,2 procent, och avståndet dit är 6,2 procentenheter, det minsta sedan 2010. Som mest var det 19,3 procentenheter, år 2012.
Grupperna där andelen ökat mest
Den största relativa ökningen sedan 2021 står par under 65 utan barn för: från 11,0 till 18,8 procent, en ökning med över 70 procent. Par med två barn har gått från 12,5 till 18,3 procent, och par där minst en fyllt 65 från 5,3 till 8,0. Räknat i procentenheter är ökningen störst bland hushåll med tre eller fler vuxna och barn: från 23,0 till 31,8 procent. Högst bland hushållstyperna ligger ensamstående med barn: 46,6 procent, nästan varannan.
Bland personer i hushåll över fattigdomsgränsen har andelen stigit från 11,9 till 17,3 procent sedan 2021. Under gränsen är nivån hög men nära oförändrad: 55,0 procent.
”Bland par under 65 utan barn har andelen ökat med över 70 procent på fyra år. Det är hos grupper som nyss hade marginal som det har börjat brista.”
Norden: bara Finland ligger högre
Finland ligger högst av de nordiska länder som rapporterat för 2025, med 28,0 procent, och har ökat ungefär lika mycket som Sverige sedan 2021. Sverige, 23,0 procent, ligger strax över Norge, 22,7, och passerade Danmark 2024. Danmark har gått åt andra hållet de senaste två åren och ligger på 20,1.
Hela listan: alla 27 EU-länder
Andelen som inte klarar en oväntad utgift 2025, sorterad från högst till lägst. EU-snittet är 29,2 procent.
- Grekland: 50,5 procent
- Lettland: 43,7 procent
- Bulgarien: 42,4 procent
- Litauen: 41,1 procent*
- Rumänien: 37,8 procent
- Spanien: 36,4 procent
- Estland: 36,0 procent
- Cypern: 32,0 procent
- Tyskland: 31,9 procent
- Kroatien: 31,2 procent
- Irland: 30,6 procent
- Ungern: 30,5 procent
- Portugal: 29,2 procent
- Frankrike: 28,8 procent
- Finland: 28,0 procent
- Slovakien: 26,0 procent
- Italien: 25,6 procent
- Slovenien: 23,9 procent
- Sverige: 23,0 procent
- Polen: 22,5 procent
- Belgien: 22,1 procent
- Luxemburg: 21,8 procent*
- Österrike: 20,9 procent
- Danmark: 20,1 procent
- Malta: 18,7 procent
- Tjeckien: 18,7 procent
- Nederländerna: 15,3 procent
*Eurostat flaggar Litauens värde som preliminärt och Luxemburgs för brott i tidsserien.
Om måttet och datan
Måttet är andelen personer som bor i hushåll som inte kan betala en oväntad men nödvändig utgift utan att låna eller be om hjälp, från EU:s undersökning av inkomster och levnadsvillkor (EU-SILC, datasetet ilc_mdes04). Eurostat uppdaterade datasetet den 17 september 2026, med 2025 som senaste år. Den svenska delen samlas in av SCB.
Beloppet: utgiften motsvarade 14 000 kronor för Sverige 2025, enligt SCB. Beloppet är nationellt och skiljer sig mellan länder.
Svaret: hushållet lämnar en samlad bedömning, och svaret räknas för alla som bor i hushållet, även barn. Kategorierna för par avser hushåll med två vuxna. Gränsen för risk för fattigdom avser 60 procent av medianinkomsten.
Serien: den svenska serien börjar 2004. Värdet för 2008 är flaggat för ett brott i tidsserien; nivån 23,0 ligger även över det oflaggade värdet 21,3 från 2009.
Jämförelsen mellan länder: nivåerna skiljer sig åt inom EU, och Sverige ligger under snittet. EU-snittets serie börjar 2010, och värdena till och med 2018 är Eurostat-skattningar. Gapjämförelsen börjar därför 2010.
Osäkerhet: EU-SILC är en urvalsundersökning. Eurostat flaggar Litauens värde för 2025 som preliminärt och Luxemburgs för brott i tidsserien.
Källa: Eurostat (EU-SILC, ilc_mdes04). Analys: trygga.com
Alla grafer och all data är fritt tillgängliga för redaktionell användning med hänvisning till trygga.com.
För mer information, vänligen kontakta: Viktor Ström, viktor.strom@trygga.com
E-post
LinkedIn
