Inflation – Så funkar det

Vad är inflation?

Inflation betyder att priserna i samhället ökar. När det händer minskar pengarnas köpkraft – du får alltså mindre för samma summa pengar. Inflation mäts på hela ekonomin, inte bara enstaka varor. Till exempel räknas det inte som inflation om bara bensinpriset stiger, men det gör det om många olika priser ökar samtidigt.

KPI och KPIF – två sätt att mäta inflation

I Sverige använder vi främst två mått för att mäta inflation: KPI (Konsumentprisindex) och KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta). Båda mäter prisförändringar, men på lite olika sätt.

Vad är KPI?

KPI visar hur priserna på varor och tjänster förändras över tid. Det påverkas också av förändringar i bolåneräntor, vilket kan göra att måttet svänger kraftigt vid ränteförändringar.

Vad är KPIF?

KPIF är en justerad version av KPI där man tar bort effekten av ändrade bolåneräntor. Det gör att måttet ger en tydligare bild av den underliggande inflationen, utan att påverkas av Riksbankens styrränta. Därför använder Riksbanken KPIF som mål för sin penningpolitik.

Vill du förstå hur inflation påverkar olika ersättningar i samhället? Läs gärna mer om prisbasbeloppet – det justeras varje år utifrån inflationstakten.

Hur uppstår inflation?

Inflation uppstår när priserna i samhället stiger under en längre tid. Det finns flera faktorer som kan driva på denna utveckling. Här är de vanligaste orsakerna till inflation:

1. Ökad penningmängd

När en centralbank, som Riksbanken i Sverige, stimulerar ekonomin genom att släppa ut stora mängder pengar i omlopp (exempelvis under lågkonjunktur), minskar pengarnas värde. För mycket pengar jagar för få varor, vilket leder till att priserna stiger. Detta kallas ibland för ”penninginflation”.

2. Efterfrågeinflation

Om efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet hinner med, pressas priserna uppåt. Det kan hända när hushållens inkomster ökar snabbt, eller när viktiga samhällstillgångar som drivmedel eller bostäder blir dyrare. Företag kan också höja priserna för att täcka ökade produktionskostnader.

3. Förväntningar och spekulation

Inflation kan också påverkas av vad människor tror ska hända. Om det finns en utbredd oro för stigande inflation kan anställda börja kräva högre löner, vilket i sin tur ökar företagens kostnader och leder till att priserna stiger. På så vis kan förväntningar bli en självuppfyllande profetia.

Sammanfattning – orsaker till inflation:

• För stor penningmängd i omlopp – urholkar penningvärdet
• Efterfrågan överstiger utbudet – priser pressas upp
• Förväntningar på stigande priser – kan skapa inflationsspiraler

Varför ökade inflationen 2021-2023?

Den kraftiga inflationsuppgången under åren 2021–2023 berodde på flera samtidigt verkande faktorer – både i Sverige och internationellt. Även om inflationen har dämpats de senaste åren är det dessa händelser som lade grunden för de höga prisökningar vi såg och som fortfarande påverkar ekonomin.

1. Störningar i globala leveranskedjor

Efter pandemin öppnade ekonomierna upp igen och efterfrågan steg snabbt. Samtidigt hade världens fabriker, hamnar och transportkedjor svårt att komma ikapp. Brist på insatsvaror som mikrochip, byggmaterial och komponenter gjorde att företagen höjde priserna.

2. Kraftigt stigande energipriser

Under 2022 steg priserna på el, gas och olja kraftigt – bland annat till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Energi är en grundläggande insatsvara i nästan all produktion, vilket gjorde att både hushåll och företag snabbt fick högre kostnader. Företagen kompenserade genom att höja sina priser.

3. Stark efterfrågan och höga kostnader

När restriktioner runt om i världen hade lyfts ökade konsumtionen kraftigt – resor, restauranger, elektronik och byggvaror fick ett stort uppsving. När efterfrågan blir högre än utbudet pressas priserna uppåt. Samtidigt steg företagens egna kostnader för arbetskraft, råvaror och transporter.

4. Förväntningar och löneökningar

När företag och hushåll börjar förvänta sig högre inflation tenderar priser och löner att stiga i förväg. Detta skapade en så kallad inflationsspiral där kostnader och priser drev varandra uppåt under perioden.

Hur mycket inflation är lagom?

Inflation förekommer i alla marknadsekonomier och anses i grunden vara både nödvändig och önskvärd – så länge den håller sig på en stabil nivå. Det är först när inflationen blir för hög eller för låg som det uppstår problem i ekonomin.

I Sverige har Riksbanken satt ett inflationsmål på 2 procent per år, mätt som förändring i KPIF. Det är den nivå som anses skapa förutsättningar för god ekonomisk tillväxt, stabila priser och förtroende för penningvärdet.

Vad händer vid för hög inflation?

När inflationen stiger kraftigt ökar osäkerheten i ekonomin. Konsumenter och företag har svårare att planera framtida inköp och investeringar. Det kan också leda till att löner och priser börjar jaga varandra i en negativ spiral – så kallad löne-prisspiral.

Vad händer vid för låg inflation – eller deflation?

Om inflationen är mycket låg, eller om priserna till och med börjar sjunka över tid (deflation), riskerar ekonomin att stagnera. Konsumenter skjuter då upp sina inköp i väntan på lägre priser, vilket kan leda till minskad efterfrågan och ökad arbetslöshet.

Hur påverkas du?

Inflation påverkar olika hushåll på olika sätt. Om du har lån kan viss inflation gynna dig, eftersom lånets värde minskar i takt med att penningvärdet urholkas. Samtidigt förlorar pengar på sparkonto i köpkraft om räntan är lägre än inflationen.

Hyperinflation

Hyperinflation är ett extremt ekonomiskt tillstånd där priserna stiger med mer än 50 procent per månad. När hyperinflation råder urholkas penningvärdet så snabbt att hela den ekonomiska strukturen kan bryta samman. Konsumenterna förlorar förtroendet för valutan, och både företag och hushåll kan i värsta fall börja övergå till byteshandel eller utländska valutor.

I ett land som drabbas av hyperinflation fungerar inte längre de finansiella marknaderna normalt. Internationella investerare och företag tenderar att snabbt lämna landet, vilket förvärrar valutafallet och bidrar till ännu högre priser. Löner och priser hinner inte anpassa sig i takt, vilket drabbar vanligt folk hårt.

Historiskt exempel: Tyskland på 1920-talet

Ett av de mest kända exemplen på hyperinflation är Tyskland efter första världskriget. För att betala de stora krigsskadestånden började den tyska regeringen trycka mer pengar, vilket urholkade valutans värde. Under hösten 1923 steg priserna så snabbt att inflationen nådde upp till 21 procent – per dag. Det ledde till att vanliga medborgare behövde skottkärror fyllda med sedlar för att köpa basvaror som bröd eller mjölk.

Fler exempel i modern tid

Hyperinflation är inte bara ett historiskt fenomen. Länder som Zimbabwe (2000-talet) och Venezuela (2010-talet) har också drabbats av kraftig hyperinflation, ofta till följd av politisk instabilitet, låg tillväxt och att staten försökt finansiera stora underskott genom att trycka pengar.

Så beräknas inflationen

Inflation i Sverige beräknas vanligtvis genom att jämföra konsumentprisindex (KPI) för en viss månad med samma månad året före. KPI tas fram av SCB och speglar hur priserna på en standardiserad varukorg – alltså de varor och tjänster som hushåll brukar konsumera – förändrats över tid.

För att beräkna inflation på årsbasis används denna formel:

((KPI december 2025 – KPI december 2024) / KPI december 2024) × 100

Exempel: Om KPI i december 2025 var 365,42 och KPI i december 2024 var 362,18, blir inflationstakten:

((365,42 – 362,18) / 362,18) × 100 ≈ 0,89 %

Inflation i Sverige

Inflationen i Sverige har varierat mycket över tid, med både perioder av hög inflation – som under 1990-talet – och låg eller negativ inflation (deflation), som under finanskrisen 2009. Sveriges Riksbank använder främst KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) som mått för att följa och styra inflationen, med ett mål på 2 procent per år.

Nedan visas hur inflationen enligt KPIF har utvecklats från 2011 till 2024. Data för 2025 är ännu inte fastställd för helåret, men enligt SCB:s senaste statistik var inflationstakten (KPIF) i oktober 2025 3,1 %.