E-legitimation

Vad är e-legitimation?

E-legitimation är en elektronisk ID-handling som bevisar din identitet när du legitimerar dig online, till exempel när ska låna pengar via oss på Trygga. Den säkerställer att rätt person utför ett ärende och förhindrar att någon agerar i ditt namn.

Den digitala legitimeringen har blivit standard i takt med att samhället digitaliserats. Allt fler använder e-legitimation för att handla på nätet, skriva under avtal elektroniskt och kontakta myndigheter på ett snabbt och säkert sätt.

Vid låneansökningar används i regel e-legitimation, och i de flesta fall sker ansökan som lån med BankID eftersom det är snabbast och säkrast.

Olika typer av e-legitimation

BankID är den vanligaste formen av e-legitimation i Sverige. Under 2021 användes BankID cirka 6 miljarder gånger – i snitt 17 miljoner gånger per dygn. Det fungerar som ett digitalt ID och ersätter behovet av fysiska handlingar som ID-kort eller körkort när du legitimerar dig online.

De flesta företag, organisationer och myndigheter kräver idag BankID för att du ska kunna använda deras digitala tjänster på ett säkert sätt.

På fil i din dator

För att använda BankID på din dator installerar du programvaran där legitimationen skapas och lagras. När du legitimerar dig öppnar du programmet och anger ditt lösenord.

På kort

Väljer du BankID på kort behöver du samma programvara men även en kortläsare. Det fysiska kortet innehåller ett chip som du använder när du legitimerar dig.

I mobilen/surfplattan

Det vanligaste och smidigaste alternativet är BankID i mobilen. Du laddar ner appen och kopplar den till din internetbank. Vid legitimering öppnar du appen och signerar med lösenord, fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.

Krav för att ansöka om BankID

För att skaffa BankID behöver du uppfylla följande krav:

• Du ska ha fyllt 18 år, annars krävs målsmans godkännande
• Du ska ha ett svenskt personnummer
• Du ska vara kund i banken som utfärdar BankID

BankID utfärdas av följande banker:

• Nordea
• SEB
• Handelsbanken
• Skandiabanken
• Länsförsäkringar Bank
• ICA Banken
• Danske Bank i Sverige
• Sparbanken Syd
• Ålandsbanken Sverige

Hur du skaffar e-legitimation

Det är banken som avgör om du kan få en e-legitimation. Du har ingen rätt att kräva en, utan banken gör alltid en egen bedömning.

E-legitimationen BankID skaffar du i den bank där du är kund. Du behöver ett pass eller ett ID-kort med chip och symbolen för Nationell identitetshandling. Utländska pass och svenska körkort godkänns inte. Din mobil måste också ha kamera och NFC – vilket finns i de flesta moderna smartphones.

Om du inte kan använda e-legitimation kan du ändå söka lån. Här kan du läsa mer om
att låna pengar utan BankID.

Finns det andra e-legitimationer?

Svensk e-legitimation har godkänt tre e-legitimationer: BankID, Freja eID och AB Svenska Pass.

• Freja eID – utges av Freja eID Group AB
• AB Svenska Pass – utges av Skatteverket

Alla tre har kvalitetsmärket Svensk e-legitimation, vilket innebär att de uppfyller statens säkerhetskrav och är trygga att använda.

Förslag om statlig e-legitimation

Det pågår just nu ett arbete för att stärka Sveriges digitala infrastruktur. Regeringen har lämnat ett förslag om att införa en statlig e-legitimation som ska fungera som ett komplement till BankID. Om förslaget röstas igenom är tanken att de nya reglerna ska börja gälla den 1 december 2026.

Förslaget innebär att Polismyndigheten får i uppdrag att utfärda den nya legitimationen. Här är några av huvudpunkterna i regeringens förslag:

• Statlig kontroll: Till skillnad från dagens lösningar som ägs av banker ska detta system drivas och garanteras av staten.
• Fysiskt chipkort: Identitetshandlingen föreslås bestå av ett kort med chip som kan läsas av digitalt vilket minskar beroendet av specifika mobilappar.
• Krav på besök: För att säkerställa en hög tillit föreslås att ansökan måste ske genom ett personligt besök hos polisen för kontroll av identitet.
• Bredare tillgång: Ambitionen med förslaget är att säkerställa att alla medborgare har möjlighet att legitimera sig digitalt oavsett bankrelation.

Eftersom detta fortfarande är på förslagsnivå kan detaljer komma att ändras under den politiska processen. Syftet är dock tydligt att skapa en tryggare och mer tillgänglig miljö för digitala tjänster och identifiering i framtiden.