Rörlig ränta

Vad är rörlig ränta?

Till skillnad från fast ränta, som förblir densamma under hela bindningstiden, kan rörlig ränta höjas eller sänkas beroende på landets marknadsräntor.

Den rörliga räntan är dock egentligen inte helt rörlig eftersom den är bunden under en tremånadersperiod. Detta innebär att den var tredje månad justeras enligt räntenivån på marknaden, vilket kan påverka din månadskostnad över tid.

Räntan på privatlån är i princip alltid rörlig. Vid bolån som är mycket större kan däremot du välja rörlig ränta, fast ränta eller en kombination av rörlig och fast ränta (som du kan läsa om längre ner på sidan).

Exempel på rörlig ränta

Du tar ett lån på 200 000 kronor och betalar en rörlig ränta som förändras över tre år:

• År 1: räntesats 8 %
• År 2: räntesats 12 %
• År 3: räntesats 9 %

Totalt blir räntekostnaden:
200 000 kr × (8 % + 12 % + 9 %) = 58 000 kr.

Så här fungerar rörlig ränta

Den rörliga räntan förändras hela tiden. Detta beror på att banken lånar upp pengar från Riksbanken för att sedan låna ut dem till dig. Räntan på ditt lån följer nämligen bankens upplåningsränta – om bankens räntekostnader stiger blir din ränta högre och tvärtom.

Innan det är möjligt att ändra en rörlig ränta måste din långivare informera dig om detta skriftligen. Det måste också finnas en sådan klausul i låneavtalet. Här är några exempel på tillfällen då en räntehöjning är berättigad:

• När Riksbanken höjer styrräntan.
• När det finns kreditpolitiska beslut.
• Om det tillkommer kostnader som långivaren inte kunde förutse när de ingick låneavtalet.

När ska du välja rörlig ränta?

Som tidigare nämnt är det enbart möjligt att välja rörlig ränta på bolån. Och när det kan vara läge att välja rörlig ränta beror helt på dina ekonomiska förutsättningar och din uppfattning om risken det innebär.

Historiskt sett har den rörliga räntan visat sig vara billigare än fast ränta. Samtidigt är den förknippad med viss risk. Som vi nämnde tidigare ändras den rörliga räntan var tredje månad. Har du tur kan marknadsräntorna vara lägre vid ändring, vilket kommer att innebära lägre räntekostnader för dig. Å andra sidan kan Riksbanken höja styrräntan och då ökar istället dina månadskostnader.

Har du redan en ansträngd ekonomi med små marginaler och vill ha jämna månadskostnader är bunden ränta kanske bättre alternativ för dig. Rörlig ränta passar däremot dig som:

• Har en buffert som klarar räntehöjningar.
• Vill lösa ditt lån i förtid utan extra kostnader.
• Tror på fortsatt låg räntenivå

Kombinera rörlig och fast ränta?

När du tecknar ett bolån är det oftast möjligt att ha både rörlig och fast ränta på lånet. Det beror på att du kan dela upp ditt bolån i olika delar, där en del har rörlig ränta och andra delar har fast ränta med olika bindningstider.

Fördelen med delningen är att du sprider risken och slipper betala högre ränta på hela lånesumman när bindningstiden löper ut.

Vissa långivare erbjuder även rörlig ränta med räntetak som garanterar att din ränta under en viss bindningstid inte stiger över en bestämd procentsats. För det betalar du en premie som varierar beroende på lånets storlek och bindningstid.

Många fördelar med rörlig ränta

Över tid har rörlig ränta visat sig vara billigare än fast ränta. Perioder med upp- och nergång av räntan har följt varandra och det har gett låntagarna flexibilitet att bestämma om och när de vill binda sin ränta.

• Billigare historiskt sett.
• Lägre räntekostnader vid sänkning av marknadsräntan.
• Lättare att byta långivare eller flytta lån till en med bättre villkor.
• Betala hela eller delar av lånet i förtid utan extra kostnad (måste dock ske på villkorsändringsdagen för att slippa betala ränteskillnadsersättning).
• Du kan göra extra amorteringar än det som står på din amorteringsplan för att bli skuldfri snabbare.
• Lägre räntekostnad när marknadsräntan sjunker.

Det finns även några nackdelar

• Det är svårt att förutspå när marknadsräntan kommer att höjas för att hinna binda räntan innan dess.
• Risk för högre månadskostnader om räntan stiger.
• Svårt att planera och budgetera din ekonomi eftersom räntan ändras var tredje månad.
• Du blir mer sårbar om din livssituation ändras, till exempel vid sjukdom eller arbetslöshet.