Betalningsförmåga

Vad är betalningsförmåga?

När du ansöker om ett lån kommer kreditgivaren att bedöma din betalningsförmåga. De vill veta hur stabil din ekonomiska situation är och säkerställa att du har förutsättningar att betala tillbaka på lånet. Några saker som påverkar betalningsförmågan är:

Inkomst

Utgångspunkten är en persons årsinkomst. Här är det normalt månadsinkomsten som räknas till inkomst då den är löpande. Till årsinkomst räknas inte bonusar och andra engångsinkomster. De kan variera mycket från år till år.

KALP

Vid en beräkning av din betalningsförmåga behöver långivaren utgå ifrån något som förkortas KALP – kvar att leva på. Utifrån schablonbelopp som Konsumentverket tar fram går det att räkna ut så att inkomsten ska täcka alla levnadskostnader i vardagen. Utöver det ska det även finnas utrymme för exempelvis ett privatlån.

Övriga fasta kostnader

Övriga fasta kostnader som boendekostnad ska också kunna täckas av inkomster.
När dessa faktorer vägs samman kan långivare avgöra om du har en låg eller hög betalningsförmåga. I den här beräkningen tas inte hänsyn till om du har mycket pengar på ett sparkonto eller aktiekapital. Det räknas inte in i din betalningsförmåga.

Risker som påverkar betalningsförmågan

Det kan finnas andra risker som vägs in i din betalningsförmåga. Ålder kan vara en sådan. För den som närmar sig pensionsåldern kan det ses som en minskad betalningsförmåga då inkomsten normalt minskar avsevärt vilket kan vara bra att komma ihåg.
Ökande räntor kan också vara en faktor som behöver vägas in om en persons betalningsförmåga är på gränsen för att beviljas.

God eller svag betalningsförmåga

En god betalningsförmåga har utrymme i sin ekonomi att klara av levnadskostnader, lån och oväntade utgifter. Oväntade utgifter kan vara att en person exempelvis blir sjukskriven eller arbetslös en period. Vid en svag betalningsförmåga så finns inte någon ekonomisk marginal att klara av denna typ av händelser. Det kan vara en anledning till att en kreditgivare nekar en person ett lån.

Betalningsförmåga delas dessutom upp i kortsiktig respektive långsiktig betalningsförmåga. Det vill säga hur du kan betala här och nu, samt över tid.

Kortsiktig betalningsförmåga

Kortsiktig betalningsförmåga visar på din likviditet. Det betyder hur du klarar av att betala en skuld idag. Framförallt lyfts det här fram vid kortfristiga skulder. Kan vara lån med kort återbetalningstid eller kortkrediter.

Långsiktig betalningsförmåga

Långsiktig betalningsförmåga visar hur du kommer att klara av att återbetala ett större lån som har en längre återbetalningstid. Det kan vara exempelvis ett samlingslån på ett större belopp som ska återbetalas.

Beroende på situationen som betalningsförmågan ska bedömas i så kan den beräknas utifrån lite olika scenarion.

Betalningsförmåga eller kreditvärdighet?

Vad är då skillnaden på betalningsförmåga och kreditvärdighet? Betalningsförmåga är ett mått här och nu för den här skulden och kreditvärdighet använder betalningsförmåga som en del i kalkylen.

Betalningsförmåga

• Inkomster
• Levnadskostnader
• Kostnad för den skuld du ansöker om

Kreditvärdighet

• Betalningsförmåga
• Övriga skulder
• Betalningsanmärkning
• Kreditupplysningar

Begreppen går in i varandra och betalningsförmåga påverkar kreditvärdigheten. En god betalningsförmåga kommer inte vara tillräckligt för att bli beviljad ett lån om du har en dålig kreditvärdighet.

Förbättra din betalningsförmåga

Du kan förbättra din betalningsförmåga på två sätt. Genom att öka din inkomst och/eller minska din boendekostnad. Eftersom att Konsumentverket räknar ut levnadskostnader utifrån antalet personer i ett hushåll är det inte mycket som du kan påverka där. När det gäller din kreditvärdighet finns det betydligt mer som du kan göra för att påverka din situation.