Trygga har gått igenom Eurostats data över hushåll som ligger efter med sina lån. Fler än var tjugonde person i Sverige bor i ett hushåll som det senaste året inte kunnat betala lån och avbetalningar i tid, exklusive bolån. Andelen har mer än fördubblats sedan 2020, från 2,6 till 5,4 procent, och är den högsta sedan mätningarna började 2004. EU-snittet har under samma period rört sig betydligt långsammare, och endast Grekland ligger högre.
”Även bland dem som ligger över fattigdomsgränsen har andelen mer än fördubblats. Det är inte längre ett problem bara för de mest pressade hushållen.”
Högsta nivån sedan mätningarna började
Under hela 2010-talet pendlade andelen mellan 2,8 och 3,4 procent, nära EU-snittet. År 2020 var den nere på 2,6 procent. Sedan dess har den stigit varje år utom 2024. Det största hoppet kom sist: från 4,4 procent 2024 till 5,4 procent 2025.
Nivån ligger över den tidigare toppen på 5,0 procent från 2005. Av EU:s 27 länder är Sverige det enda där 2025 års siffra är den högsta som uppmätts. Uppgången syns inte bara bland hushåll med små marginaler: även över fattigdomsgränsen har andelen stigit från 1,7 till 4,5 procent.
Större delen av uppgången sammanfaller i tid med räntehöjningarna och prisökningarna efter 2022. EU-snittet har samtidigt stigit från 2,1 till 2,8 procent och legat still sedan 2023. Fram till 2020 följde Sverige snittet. Därefter har kurvorna gått isär. Även Finansinspektionen och Kronofogden har beskrivit växande betalningsproblem och skulder under samma period.
Bland de högsta i EU
I EU-jämförelsen ligger Sverige näst högst tillsammans med Luxemburg, båda på 5,4 procent. Endast Grekland är högre, med 19,9 procent. Finland (5,3) och Spanien (5,2) ligger i praktiken lika högt som Sverige, och även Danmark (4,3) ligger klart över EU-snittet på 2,8 procent.
Siffran räknas på hela befolkningen, inte bara på dem som har lån, så jämförelsen mellan länder ska läsas med försiktighet. Utvecklingen i Sverige över tid påverkas inte av det.
Sverige gick om Finland
Så sent som 2024 låg Finland på 5,6 procent mot Sveriges 4,4. År 2025 bytte länderna plats: Finland vände ner till 5,3 medan Sverige steg till 5,4. Danmark ligger på 4,3 procent, under sin nivå från 2018. Sverige är därmed det enda nordiska EU-landet där andelen steg 2025.
Hela listan: alla 27 EU-länder
Andel av befolkningen i hushåll som under de senaste tolv månaderna inte kunnat betala lån och avbetalningar i tid, 2025. Sorterat från högst till lägst. Länder med samma andel delar placering.
- Grekland: 19,9 procent
- Sverige: 5,4 procent
- Luxemburg: 5,4 procent
- Finland: 5,3 procent
- Spanien: 5,2 procent
- Danmark: 4,3 procent
- Cypern: 3,1 procent
- Ungern: 2,9 procent
- Tyskland: 2,9 procent
- Estland: 2,7 procent
- Slovakien: 2,4 procent
- Irland: 2,3 procent
- Frankrike: 2,1 procent
- Lettland: 1,9 procent
- Polen: 1,8 procent
- Bulgarien: 1,8 procent
- Rumänien: 1,7 procent
- Nederländerna: 1,6 procent
- Österrike: 1,5 procent
- Portugal: 1,4 procent
- Slovenien: 1,3 procent
- Kroatien: 1,3 procent
- Litauen: 0,9 procent
- Tjeckien: 0,9 procent
- Belgien: 0,7 procent
- Italien: 0,6 procent
- Malta: 0,2 procent
EU-snittet är 2,8 procent. Sverige och Luxemburg delar andraplatsen.
Viktor Ströms råd till dig som ligger efter
Kontakta långivaren tidigt. De flesta långivare är beredda att lägga upp en betalningsplan innan ärendet går vidare.
Ta hjälp av budget- och skuldrådgivningen. Den är kostnadsfri och finns i alla kommuner.
Om måttet och datan
Sammanställningen bygger på EU:s undersökning av inkomster och levnadsvillkor, EU-SILC, datasetet ilc_mdes08, publicerat av Eurostat den 17 september 2026. Den svenska delen av undersökningen samlas in av SCB. Det senaste året är 2025, och alla 27 EU-länder finns med.
Måttet: Andelen av befolkningen i hushåll som under de senaste tolv månaderna, av ekonomiska skäl, inte kunnat betala lån och avbetalningar i tid. Bolån, hyra och hushållsräkningar mäts separat och ingår inte.
Befolkning, inte låntagare: Länder där fler har den här typen av lån får högre andelar. Jämförelsen mellan länder ska därför läsas med försiktighet. Utvecklingen i Sverige över tid är den mest rättvisande jämförelsen.
Historiken: Sveriges mätningar började 2004 och variabeln lades om 2008, så äldre siffror är inte fullt jämförbara. Nivån på 5,4 procent är dock högre än alla tidigare uppmätta värden, även de före omläggningen. Räknat från 2019, före pandemin, är ökningen 86,2 procent.
Metodbytet 2022: SCB gick från telefonintervjuer till en kombination av telefon och webbenkät. SCB:s egen analys tyder på att indikatorn för sena betalningar inte påverkades, och Eurostat flaggar inget seriebrott.
Osäkerhet: EU-SILC är en urvalsundersökning med 48 procents svarsfrekvens 2025. SCB viktar för bortfallet, men eftersom ekonomiskt pressade hushåll svarar mer sällan är siffran snarast i underkant. Skillnader på tiondelar mellan länder är inte statistiskt säkerställda. Luxemburgs och Litauens värden för 2025 och EU-snittet före 2019 är mer osäkra än övriga siffror.
Källa: Eurostat (EU-SILC, ilc_mdes08). Analys: trygga.com
Alla grafer och all data är fritt tillgängliga för redaktionell användning med hänvisning till trygga.com.
För mer information, vänligen kontakta: Viktor Ström, viktor.strom@trygga.com
E-post
LinkedIn
