Svenska hushåll lägger 24,2 procent av sin disponibla inkomst på boendet, tredje mest i EU, knappt före Tyskland. Bara Grekland och Danmark ligger högre, och EU-snittet är 18,9 procent. Avståndet dit har vuxit från 0,8 procentenheter 2010 till 5,3 procentenheter 2025. Statistiken kommer från Eurostat och har sammanställts av låneförmedlaren Trygga.
”Boendet tar nästan var fjärde krona av svenskarnas inkomster. Och då ingår inte ens amorteringarna på bolånen.”
Gapet mot EU mer än tredubblades redan före räntehöjningarna
År 2010 gick 22,3 procent av svenska hushålls inkomster till boendet, nära EU-snittets 21,5. Fram till 2022 rörde sig Sveriges andel utan tydlig riktning och var som högst 23,4 procent, medan snittet föll och gapet växte från 0,8 till 2,7 procentenheter. Efter 2022 steg Sveriges andel till som mest 24,6 procent 2024. Det året var gapet som störst, 5,4 procentenheter, och 2025 låg det på 5,3.
Tyngst för den som bor ensam
Ensamstående utan barn lägger 37,3 procent av inkomsten på boendet: mer än var tredje krona. Kvinnor som bor ensamma hamnar på 38,6 procent, män på 36,0. Allra högst bland hushållstyperna ligger de ensamstående som har fyllt 65: 38,8 procent.
Par ligger klart lägre. Ett par med två barn lägger 17,7 procent av inkomsten på boendet, par med tre eller fler barn 19,7, och par under 65 utan barn 20,0. En ensamstående utan barn lägger alltså drygt dubbelt så stor andel på boendet som ett par med två barn.
”För ensamstående som har fyllt 65 går nästan fyra kronor av tio till boendet. Det är hos dem det svider.”
Under fattigdomsgränsen: nästan varannan krona
För hushåll under fattigdomsgränsen, 60 procent av medianinkomsten, går 47,3 procent av inkomsten till boendet. Över gränsen är andelen 20,2 procent.
Hela listan: alla 27 EU-länder
Boendekostnadens andel av hushållens disponibla inkomst 2025, sorterad från högst till lägst. EU-snittet är 18,9 procent.
- Grekland: 34,6 procent
- Danmark: 33,0 procent*
- Sverige: 24,2 procent
- Tyskland: 24,1 procent
- Tjeckien: 21,4 procent
- Finland: 21,1 procent
- Nederländerna: 19,9 procent
- Luxemburg: 19,0 procent*
- Estland: 18,9 procent
- Frankrike: 18,5 procent
- Bulgarien: 18,1 procent
- Belgien: 17,6 procent
- Österrike: 17,2 procent
- Portugal: 16,3 procent
- Irland: 16,2 procent
- Spanien: 16,0 procent
- Slovakien: 15,9 procent
- Polen: 15,8 procent
- Rumänien: 15,6 procent
- Lettland: 15,5 procent
- Litauen: 15,3 procent*
- Ungern: 15,0 procent
- Italien: 14,1 procent
- Slovenien: 12,8 procent
- Malta: 12,6 procent
- Kroatien: 11,5 procent
- Cypern: 10,9 procent
*Eurostat flaggar Danmarks och Luxemburgs värden för brott i tidsserien och Litauens som preliminärt.
Om måttet och datan
Måttet är boendekostnadens andel av hushållens disponibla inkomst, från EU:s undersökning av inkomster och levnadsvillkor (EU-SILC, datasetet ilc_mded01). Eurostat publicerade siffrorna i september 2026, med 2025 som senaste år. Den svenska delen samlas in av SCB.
Vad som ingår: hyra för hyresgäster respektive bolåneräntor för ägare, samt el, uppvärmning, vatten, underhåll, försäkring och obligatoriska avgifter. Bostadsbidrag är avräknade.
Siffran är i underkant för bolånehushåll: amorteringar ingår inte, och bolåneräntor räknas efter ränteavdrag. För svenska hushåll med bolån är den faktiska månadsutgiften alltså högre än måttet visar.
Räntekänslighet: eftersom bolåneräntor ingår i måttet slår ränteförändringar igenom i siffran, snabbast i länder där rörlig ränta är vanlig. Det är inte en felkälla utan en del av vad måttet mäter.
Jämförelsen mellan länder: i länder där många äger sin bostad utan lån är boendeutgiften verkligen låg; också det är vad måttet ska fånga. Skillnader på någon tiondels procentenhet mellan länder ligger inom den statistiska osäkerheten, och listan bör läsas som nivågrupper.
Startår och estimat: EU-snittet finns som serie från 2010, därför börjar jämförelsen där; snittets värden till och med 2018 är Eurostat-estimat. Gapökningen mellan Sverige och snittet håller oavsett vilket startår mellan 2010 och 2022 som väljs.
Osäkerhet: EU-SILC är en urvalsundersökning. Eurostat flaggar Danmarks och Luxemburgs värden för 2025 för brott i tidsserien och Litauens som preliminärt.
Källa: Eurostat (EU-SILC, ilc_mded01). Analys: trygga.com
Alla grafer och all data är fritt tillgängliga för redaktionell användning med hänvisning till trygga.com.
För mer information, vänligen kontakta: Viktor Ström, viktor.strom@trygga.com
E-post
LinkedIn
