Topplån är ett begrepp som inte används så ofta numera. Innan bolånetaket infördes 2010 var det vanligt att man delade upp bolån i två delar, bottenlån och topplån.
Ett vanligt upplägg var att ta ett ordinarie bolån med bostaden som säkerhet, motsvarande 75–80 % av bostadens värde. Ett bottenlån.
Den som behövde låna ännu mer kunde teckna ett extra ”topplån” utan säkerhet för att finansiera det resterande beloppet.
Denna artikel skrevs 16 maj 2022 och uppdaterades 29 april 2026 klockan 14:10
Topplån var ett vanligt begrepp innan det så kallade bolånetaket infördes av Finansinspektionen. Innan bolånetaket infördes 2010 delade bankerna ofta upp bolånet i två delar, topplån och bottenlån.
Bottenlånet var det huvudsakliga bolånet med säkerhet i bostaden. Topplånet användes till att låna pengar till det resterande beloppet istället för att betala kontant med egna pengar.
De flesta banker hade egna tak för bottenlånets storlek i förhållande till bostadens värde även innan Finansinspektionens regler infördes 2010. I regel låg den här gränsen på 75 till 90 procent. Det var dock fortfarande möjligt att låna bostadens fulla värde genom att lägga ett extra lån ovanpå bottenlånet.
Topplånet användes för att täcka mellanskillnaden mellan bankens lånetak och bostadens pris. De flesta topplån var i praktiken blancolån, d.v.s. lån utan säkerhet. Topplånen kom därför med en högre ränta än den för bottenlånet.
Den 1 oktober 2010 införde Finansinspektionen det så kallade bolånetaket. Bolånetaket begränsar hur mycket du får låna till en bostad. Sedan 1 april 2026 får du som mest ta ett bolån som täcker 90 % av bostadens värde — en höjning från tidigare 85 %. Resterande 10 % måste du betala kontant med egna pengar, den så kallade kontantinsatsen.
Innan bolånetaket infördes var det möjligt att låna till bostadens fulla värde hos en och samma bank.
I praktiken var det dock få låntagare som fick ett enda bolån som täckte 100 % av köpeskillingen. Bankerna ville gärna ha en säkerhetsmarginal om bostaden skulle minska i värde och satte därför egna frivilliga bolånetak. Av den anledningen var det vanligt att dela upp bostadslånet i två delar. Bottenlån och topplån.
Bottenlånet var i princip samma sak som det vi kallar bolån idag. Alltså ett lån med bostaden som säkerhet som huvudsaklig finansiering i botten. De flesta banker beviljade bottenlån maximalt 75–80 % medan det var möjligt att få ett bottenlån på upp till 90 % av bostadens värde hos somliga banker.
Resterande 10–25% kunde man betala kontant eller finansiera med lån. Men det var långt ifrån alla som hade möjlighet att lägga in den resterande delen av pengarna kontant. De som inte hade tillräckligt till kontantdelen hade möjlighet att teckna ytterligare ett lån som lades ovanpå bottenlånet. Det är det här lånet som kallades topplån. Topplån hade ingen säkerhet och kom därför med högre ränta än bottenlånet.
Sedan bolånetaket infördes används begreppen bottenlån och topplån mer sällan. De flesta långivare har slutat med att dela upp bolån i topplån och bottenlån och erbjuder rätt och slätt bolån. Det finns dock fortfarande långivare som marknadsför krediter under namnet topplån.
Topplån kan då referera till två olika saker: topplån för att finansiera kontantinsatsen och topplån för att täcka upp om banken har ett lånetak som är lägre än 90 % (av bostadens pris).
Det är långt ifrån alla som har möjlighet att betala kontantinsatsen på 10 % med egna pengar. En del långivare marknadsför därför särskilda lån för att täcka kontantinsatsen. Ibland kallas den här typen av lån för topplån. I praktiken är den här typen av topplån ett privatlån utan säkerhet i bostaden.
Eftersom topplån för kontantinsatser saknar säkerhet är räntan generellt högre än vad den är på vanliga bolån. Det är ganska ovanligt att långivare använder begreppet topplån i den här bemärkelsen. De flesta som erbjuder sådana krediter säger kontantinsatslån.
Begreppet topplån används ibland för ett lån som används för att täcka skillnaden mellan bankens eget tak för bolån med säkerhet och det absoluta bolånetaket. Somliga banker har nämligen precis som förut egna gränser för hur mycket du kan låna med bostaden som säkerhet. Vissa banker sätter det här taket vid 75 % av bostadens värde.
Om så är fallet kan du ta ytterligare ett topplån som täcker de resterande procenten så att du sammanlagt lånat 90 % av bostadens värde. Även den här typen av topplån är i regel egentligen privatlån.
Topplån av den här typen har alltså ingen säkerhet i bostaden och kommer därför med en högre ränta än bottenlånet. De resterande 10 procenten, alltså kontantinsatsen, betalar du som i övriga fall kontant eller tecknar ytterligare ett privatlån/topplån.
Denna artikel skrevs 16 maj 2022 och uppdaterades 29 april 2026 klockan 14:10
Dela artikel
Jämför långivarnas räntor och avgifter hos oss innan du bestämmer dig. På så sätt ökar dina chanser att hitta lånet med lägsta ränta utefter dina förutsättningar.
Jämför lån nu
