Uppläggningsavgift
När du erhåller ett lån, tecknar en kredit eller handlar på avbetalning kan du i vissa fall behöva betala en uppläggningsavgift. Detta är en form av startavgift som långivaren tar ut för att administrera det nya lånet.
Nedan får du lära dig mer om hur uppläggningsavgifter fungerar, hur höga de kan vara och när de ska betalas.
Denna artikel skrevs 2022-08-03 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 07:52
Innehållsförteckning
Uppläggningsavgift – vad är det?
Uppläggningsavgift är en engångsavgift som du betalar när du ska låna pengar eller köper något på avbetalning. Den utgör en ersättning för det administrativa arbete långivaren eller leverantören utför. Det kan handla om planering, handläggning och expediering av produkten eller tjänsten.
Med det sagt är det långt ifrån alla som tar ut en uppläggningsavgift. Vissa aktörer försöker istället locka kunder genom att helt ta bort avgiften och hävda att deras produkter är billigare. Det är dock inte ovanligt att de kompenserar för uppläggningsavgiften genom att erbjuda en något högre ränta eller andra typer av dolda avgifter.
Därför är det viktigt att alltid jämföra den effektiva räntan när det gäller krediter. Det är nämligen den som visar den totala kostnaden för det du köper, inklusive ränta och avgifter.
Hur hög kan en uppläggningsavgift vara?
Det är kreditgivarna som själva bestämmer storleken på sina avgifter. Det i kombination med varierande räntenivåer gör att lånekostnaderna kan skilja sig en hel del mellan olika långivare.
Normalt sett ligger dock uppläggningsavgifterna mellan cirka 350 och 700 kronor. Tar du ett större lån som ska återbetalas över flera år påverkas inte totalkostnaden så mycket. Köper du däremot något på avbetalning som ska återbetalas under några få månader blir köpet mellan 10 – 15 procent dyrare.
Ta dig alltid god tid att läsa genom avtalen och informera dig om alla tillkommande avgifter. Det gör du enklast genom att ansöka via en låneförmedlare, exempelvis Trygga. Vi hjälper dig att jämföra ett tjugotal lån med en kostnadsfri ansökan. Du får sedan en tydlig översikt av både avgifter, räntor och övriga lånevillkor.
När betalas uppläggningsavgiften?
Det är möjligt att betala uppläggningsavgiften på olika sätt. Det vanligaste sättet är dock att betala den på din första faktura tillsammans med ränta och amortering. Det gör dock även att din första faktura blir dyrare än resterande.
En annan möjlighet är att ”baka ihop” uppläggningsavgiften med skulden och fördela kostnaden över hela återbetalningstiden. På det sättet blir kostnaden inte lika kännbar eftersom du betalar lite åt gången.
En tredje möjlighet skulle vara att dra uppläggningsavgiften bort från lånesumman och få en mindre summa att amortera. Det är dock relativt ovanligt att långivare erbjuder detta alternativ idag.
Förhandla bort uppläggningsavgiften
I dagsläget är det vanligt att långivare tar ut en uppläggningsavgift oavsett vilken typ av lån det gäller – snabblån, privatlån eller bolån.
Om du ska ansöka om ett lån kan det löna sig att försöka förhandla bort uppläggningsavgiften. Är du kund hos banken, har flera konton där och en ordnad ekonomi är dina chanser att lyckas relativt goda.
Banker och långivare har ofta stora marginaler på sina produkter och därför är det inte ovanligt att de går med på att ta bort en eller annan avgift.
Är lån utan uppläggningsavgift billigare?
Det är en svår fråga att svara på, men generellt sett kan du aldrig bedöma ett låns kostnad bara genom att titta på om det finns en uppläggningsavgift eller inte. Istället ska du alltid titta på den totala kostnaden, det vill säga ränta plus avgifter. Den effektiva räntan ger dig alltid den mest realistiska bilden över lånets faktiska kostnad.
Uppläggningsavgiften påverkar dessutom olika lån på olika sätt. En uppläggningsavgift på 500 kronor för ett lån på 500 000 kronor utgör 0,1 procent av lånet. Har du däremot samma uppläggningsavgift för ett lån på 20 000 kronor så är det 2,5 procent av lånesumman.
Glöm inte att räkna med ränteavdraget
Det kan också vara bra att ta hänsyn till ränteavdraget i dina beräkningar. Det kan nämligen göra det möjligt för dig att dra av 30 procent av dina räntekostnader i deklarationen. Du kan däremot inte göra avdrag för avgifter, vilket betyder att lån med färre avgifter och högre ränta ändå kan bli billigare i längden.
Denna artikel skrevs 2022-08-03 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 07:52
Dela artikel
