Skuldkvot – Vad är det och hur beräknas den?

Vad är skuldkvot?

Begreppet skuldkvot avser förhållandet mellan ett hushålls totala inkomst efter skatt och dess totala låneskuld. När det gäller bolån syftar skuldkvoten på bolånets storlek i förhållande till inkomsten i hushållet. Det förekommer att banker har skuldkvotstak och då inte lånar ut pengar till hushåll som ligger över denna nivå.

Vad innebär skuldkvot och hur räknar man fram den?

Skuldkvot är ett begrepp som används för att visa på hur skuldsatt ett hushåll är. För att räkna fram din skuldkvot dividerar du din totala skuld med din totala inkomst per år efter skatt. Kvoten du får multiplicerar du sedan med hundra och får då fram din skuldkvot i procent. Ju högre din skuldkvot är desto högre skuldsatt är ditt hushåll.

Ska alla sorters inkomster och skulder räknas med i skuldkvoten?

Inkomster som ska räknas med är ditt hushålls så kallade disponibla inkomster. Det innebär den inkomst hushållet har från lön eller pension efter skatt plus eventuella bidrag som barnbidrag och bostadsbidrag.

Det är den totala summan av hushållets alla skulder som gäller vid beräkningen. Du ska alltså räkna ihop summan av saker som bolån, olika former av privatlån som blancolån, omstartslån, snabblån och krediter. Då kommer det att se ut så här: (Total skuld (kr) / Disponibel inkomst per år efter skatt (kr)) x 100 = Skuldkvot (%)

Skuldkvoten visar hur Sveriges hushåll mår ekonomiskt

Skuldkvoten hos hushållen i Sverige ligger idag på en mycket hög nivå, nästintill det dubbla i jämförelse med hur det såg ut för 20 år sedan. Detta beror bland annat till stor del på att vi idag har betydligt lägre räntor än vad som var fallet för 20 år sedan.

Hur mycket hushållen tål i belåning avgörs av hur höga räntorna är i förhållande till hushållets inkomster och inte av själva skuldsättningen i sig. Räntekvot kallas det mått som visar på detta.

Svenskarnas genomsnittliga skuldkvot ökar

Låginkomsttagare har generellt en högre skuldkvot då skuldkvoten visar på förhållandet mellan inkomst och lån. Yngre människor har tenderat att ha en högre skuldkvot än äldre på grund av att de inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och kommit upp i inkomst (sämre likviditet, och inte heller hunnit amortera på sina bolån.

Nu ser man dock att våra genomsnittliga skulder ökar främst hos de medelålders och äldre låntagarna. Den genomsnittliga skuldkvoten hos hushållen har enligt Riksbanken ökat från 289 till 311 procent mellan år 2010 och 2016 och medianskuldkvoten gick från 211 till 258 procent under samma period.

Enligt bedömare som Riksbanken, IMF och EU-kommissionen har denna utveckling bidragit till att hushållen i Sverige är mer sårbara vilket i sin tur påverkar Sveriges finansiella och makroekonomiska stabilitet.

Man ser även en betydlig skillnad i hushållens skuldkvot när man jämför landsbygden med städerna. Högst skuldkvot ser man i Stockholm och sedan kommer de andra storstäderna. Det är främst de höga bostadspriserna, med höga bolån som följd, som drar upp skuldkvoten i storstäderna.

Hur kan jag sänka en hög skuldkvot?

Räknar du på din skuldkvot och finner att den är i högsta laget kan du i princip göra två saker åt situationen. Det ena är att öka dina inkomster och det andra är följaktligen att minska dina skulder. För att öka din disponibla inkomst kan du antingen förhandla upp din nuvarande lön eller söka ett nytt jobb med högre lön. Du kan även ta ett extrajobb om du har den möjligheten.

Har du många små lån kan du vända dig till en låneförmedlare. Låneförmedlaren hjälper dig att jämföra olika lån från flera långivare och teckna ett billigare samlingslån som löser de mindre skulderna. Då har du goda möjligheter att få en lägre månadskostnad eftersom räntan på samlingslån generellt är avsevärt lägre än vad den är på mindre krediter. Något som betyder att du får mer pengar över och kan använda dem till att betala av på lånet.

När det kommer till din skuld är det enklaste och bästa sättet att amortera ner den så fort som möjligt. Har du möjlighet att samla smålån och krediter, exempelvis i ett hopbakslån, och på så sätt pressa få ner räntan kan du använda de pengar du sparar in till att amortera extra på ditt nya samlingslån. Vindsröjningar och försäljning av sådant du inte använder kan ge oanat mycket extrapengar att stoppa in i ett lån. Här är det bara fantasin som sätter gränsen.

Räkna ut din skuldkvot

För att räkna ut skuldkvoten dividerar man den totala skulden med den totala inkomsten efter skatt.

Skuldkvot räkneexempel 1

Kalle och Lotta bor i en närförort till Stockholm och tjänar sammanlagt 65 500 kronor per månad efter skatt. Deras gemensamma årsinkomst blir då 786 000 kronor. De har ett gemensamt bolån på 2 560 000 kronor men även varsin studieskuld på 140 000 respektive 180 000 kronor.

Deras totala skuld uppgår således till 2 880 000 kronor. Deras skuldkvot blir 2 880 000 / 786 000 = 3,66 = 366 %.

Skuldkvot räkneexempel 2

Anna och Peter bor i en villa i en småstad. De har tre barn som är 4, 6 och 14 år gamla. Tillsammans tjänar de 42 000 kronor per månad efter skatt, det vill säga 504 000 kronor per år inklusive barnbidragen för 4-åringen och 6-åringen. Deras gemensamma bolån ligger på 840 000 kronor. De har inga studieskulder men de har ett billån på 60 000 kronor och ett privatlån på 120 000 kronor. Deras totala skuld landar därmed på 1 020 000 kronor och deras skuldkvot blir 1 020 000 / 504 000 = 2,02 = 202 %.

För att få skuldkvoten i procent multiplicerar man kvoten med 100. Inkomsten räknas på disponibel inkomst, det vill säga all inkomst per år efter skatt. I disponibel inkomst räknas även bidrag in så som barnbidrag och bostadsbidrag.