Riksgälden – Vad är det?
Riksgälden, eller Riksgäldskontoret som det egentligen heter, har du kanske hört talas om i samband med utbetalning av statens insättningsgaranti. Men Riksgälden är så mycket mer än det.
I den här artikeln går Trygga igenom mer om den viktiga roll Riksgälden har i samhället och hur de påverkar det svenska finansiella systemet.
Denna artikel skrevs 2023-04-04 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 07:19
Innehållsförteckning
Detta är Riksgälden
Riksgälden är en statlig förvaltningsmyndighet som fungerar som statens internbank. Den ansvarar för statens kassa samt för pengar som staten får in. Efter beslut av riksdagen och regeringen fördelar Riksgälden pengarna till de olika myndigheterna och sköter in- och utlåning till statliga bolag och myndigheter. Kort sagt arbetar Riksgälden för ett stabilt finanssystem.
Riksgäldskontoret bildades 1789 för att hantera statsskulden och finansiera kriget mot Ryssland. Under en tid fanns det två valutor på marknaden – Riksdaler Banko, utgivna av Riksbanken, och Riksdaler Riksgälds, utgivna av Riksgäldskontoret. Det ställde till stora problem och 1897 upphörde Riksgäldens rätt att ge ut sedlar.
Sedan 1989 lyder Riksgälden under Finansinspektionen. Regering och riksdag bestämmer Riksgäldens uppdrag och mål samt sätter ramarna för myndighetens verksamhet.
Riksgäldens verksamhet
Verksamheten som Riksgälden bedriver ska bidra till att minimera risker och kostnader för statens finansförvaltning och på så sätt säkra en finansiell stabilitet i landet. Huvuddelen av myndighetens verksamhet inkluderar uppdrag som att:
- Vara statens internbank
- Förvalta statsskulden och ta upp lån
- Ge statliga krediter och garantier
- Ansvara för investerarskydd och insättningsgaranti
- Hantera banker i kris
- Ansvara för de betalningssystem som sköter statens in- och utbetalningar
För att kunna driva och utveckla sin verksamhet använder Riksgälden sin kärnkompetens inom national- och finansiell ekonomi samt riskhantering och säkerhet. Stor vikt fokuseras på juridik, ekonomi, stöd och kommunikation. Verksamheten drivs med hjälp av olika IT-system som ställer höga krav på komplexitet och säkerhet.
Samarbete kring finansiell stabilitet
När det gäller den finansiella stabiliteten i Sverige ligger det yttersta ansvaret hos vår riksdag och regering. De i sin tur har gett fyra myndigheter i uppdrag att ansvara för sina respektive områden:
- Finansdepartementet stiftar lagar och förordningar samt har ett övergripande ansvar.
- Finansinspektionen ger ut tillstånd och utövar tillsyn av banker och finansinstitut.
- Riksbanken ansvarar för prisstabilitet och betalningssystem genom att fylla på med nya pengar.
- Riksgäldens ansvarsområden är statsskulder, statligt stöd och insättningsgaranti samt hantering av banker i kris.
Även om dessa myndigheter har ett tätt samarbete finns det ett Finansiellt stabilitetsråd där representanter för regering och myndigheter träffas regelbundet för att diskutera frågor om det finansiella läget och eventuellt motverka obalanser.
Resolution – Riksgälden hanterar banker i kris
När en bank får likviditetsproblem kan det hota finansiella stabiliteten i hela landet. För att undvika detta kan Riksgälden ta kontrollen över den krisande banken genom så kallad resolution. Målet är ett snabbt och kraftfullt agerande från staten för att begränsa krisens påverkan på samhället utan att äventyra skattemedel.
Resolutionsregelverket har sitt ursprung i EU:s krishanteringsdirektiv som togs fram efter den globala finanskrisen 2008.
Staten tar kontrollen
Riksgälden försätter banken som befinner sig i kris i resolution. Under tiden hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och kan utföra sina ärenden som vanligt.
Vilken bank eller institut som kan använda regelverket beror på om banken bedöms som systemviktig eller inte. Bedömningen görs varje år av Riksgälden. Resolution tillämpas bara systemviktiga banker och institut som i nuläget är nio stycken. Övriga institut kan begäras i konkurs eller likvidation eftersom deras påverkan på det finansiella systemet inte är så stor.
Vem betalar krishanteringen?
Kostnader som uppkommer vid en krishantering av en bank eller institut ska betalas av instituten själva, deras aktieägare och långivare. Det finns dock fall då staten tillämpar andra finansieringssätt som bygger på avgifter som instituten betalar in till Riksgälden:
- Resolutionsreserven – används för att tillfälligt stötta likviditeten i bank som är i resolution. Reserven används efter att aktieägare och långivare har tagit en väsentlig del av förlusten. I slutet av 2022 uppgick resolutionsreserven till 54,9 miljarder kronor.
- Insättningsgarantifonden – gäller skyddet för bankens kunder. Alla banker och institut som är anslutna till insättningsgarantin betalar årligen en avgift till Riksgälden och som förs till fonden. I utgången av 2022 var fondens värde 43,4 miljarder kronor.
- Stabilitetsfonden – finansierades av stabilitetsavgiften som banker och institut betalade årligen fram till 2016 och som sedan ersattes av resolutionsavgiften. Fonden finns kvar för att finansiera stödåtgärder. I slutet av 2021 var fondens värde cirka 40 miljarder kronor.
Statlig insättningsgaranti gäller
Insättningsgarantin innebär att du får ersättning av staten upp till ett visst belopp om din bank eller finansinstitut där du har dina pengar skulle gå i konkurs. Garantin gäller 1 050 000 kronor per person och institut och påverkas inte av om du har skulder där.
Det är Finansinspektionen som beslutar när insättningsgarantin ska träda in, men det är Riksgälden som hanterar allt från att informera om insättningsgarantin till att betala ut ersättningen när det blir dags.
Denna artikel skrevs 2023-04-04 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 07:19
Dela artikel
