Betalningsföreläggande

Vad är betalningsföreläggande?

Betalningsföreläggande är ett sätt att driva in en betalning av någon som är skyldig pengar, exempelvis i samband med köp av varor och tjänster eller lån av pengar. Metoden används av både privatpersoner och av företag och handläggs av Kronofogden i enlighet med Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Det ska ingå i ett betalningsföreläggande

Innehållet i ansökan om betalningsföreläggande beror på hur du ansöker – elektroniskt eller via blankett. Det finns dock ett par grundläggande uppgifter som alltid bör finnas med:

Uppgifter om dig som ansöker

• Personnummer och kontaktuppgifter.
• Företagsnamn (om du äger enskild firma).
• Uppgifter om eventuellt ombud.

Uppgifter om den som ska betala

• Person- eller organisationsnummer till alla som kravet riktar sig till.
• Kontaktuppgifter (e-post, telefon, adress).

Uppgifter om kravet

• Summan, exklusive ränta och andra kostnader.
• Räntebelopp fram till ansökningsdatumet. Det beräknas antingen enligt avtal med den betalningsskyldige eller efter Riksbankens referensränta plus 8 procent.
• Kravets förfallodag, det vill säga datumet då kravet skulle ha varit betalt.
• Inköpsställe.
• Fakturanummer och fakturadatum.
• Grund till kravet – en tydlig beskrivning av vad kravet gäller.
• Ersättning för kostnader i samband med ansökan, exempelvis ansökningsavgift och/eller eventuellt ombud.

Övriga uppgifter

• Exempelvis om den betalningsskyldige betalat en del av kravet, om kravet är korrekt men betalning uteblir eller om den betalningsskyldige bestrider kravet.

Vad gör jag om jag fått ett betalningsföreläggande?

Om du eller ditt företag har fått ett betalningsföreläggande innebär det att någon vill ha betalt av dig. Så snart du har fått brevet ska du gå in på Kronofogdemyndighetens hemsida, logga in på Mina sidor, skriva under mottagningsbeviset (delgivningskvittot) och skicka in det.

Att du svarar betyder inte att du godkänner kravet, utan att du tagit emot brevet och vet om att kravet finns. Om du inte gör någonting kan Kronofogden besluta om att du är skyldig att betala.

Det finns tre sätt att agera på om du har fått ett betalningsföreläggande:

1. Kravet är rätt och du ska betala

Ta då kontakt med sökanden för att ta reda på eventuell ränta fram till fakturans betalningsdag. Informera Kronofogden efter att du betalat beloppet.

2. Kravet är rätt men du inte kan betala

Har du svårigheter med betalningen ska du så fort som möjligt ta kontakt med sökanden och försöka komma överens om en avbetalningsplan eller något annat som fungerar för er båda. Kan ni enas kring en lösning måste sökanden ta tillbaka sitt krav, annars kan du bli betalningsskyldig ändå.

3. Kravet är fel

Du kan välja att bestrida ett felaktigt krav genom att:

• Skriva att du invänder. Du ska dock inte invända om du och sökanden har kommit överens om en betalningsplan eller en annan lösning. I fall kravet består av flera delar och du anser att vissa av dem är rätt ska du skriva vilka av dem du avser betala och vilka du anser är felaktiga och varför. Meddela Kronofogden om vad du tänker göra.
• Förklara varför du anser att kravet är fel. Var noga när du beskriver varför du tycker att du inte ska betala en faktura. Det kan vara så att du redan betalat eller att det rör sig om en bluffaktura på något du aldrig beställt.

Vad händer sen?

Vad som händer sedan beror på om du anser att kravet är rätt eller fel. Du har dessa möjliga sätt att agera på:

Du betalar

Om du bestämmer dig för att betala ska du informera Kronofogden om detta. Då tar sökanden tillbaka sitt krav och myndigheten avslutar ditt ärende.

Du betalar inte

Du har en viss tid på dig att agera på ett betalningsföreläggande, den så kallade förklaringstiden. Missar du den fattar Kronofogden beslut om att du ska betala det som står i kravet. Detta leder till att sökanden kan ansöka om utmätning, vilket kan vara förknippat med ytterligare avgifter.

Du betalar för sent

Tiden att agera har löpt ut och Kronofogden har fattat beslut om att du är skyldig att betala. Sökanden kan då ansöka om utmätning. För att bryta processen ska du:

• Ansöka om omprövning av Kronofogdens beslut, det vill säga ansöka om återvinning.
• Ansöka om ett tillfälligt stopp på utmätningen (inhibition) om sökanden inte tar tillbaka sitt krav.

Ansökningarna skickar du via mejl eller brev till Kronofogden inom en månad från beslutsdagen. Skriv att du:

• Vill ansöka om återvinning och inhibition
• Varför du anser att beslutet är fel, till exempel att du redan betalat
• Varför utmätningen ska stoppas
• Nummer på beslutet

Du bestrider kravet

Kronofogden tar kontakt med sökanden och informerar att du valt att bestrida kravet. Sökanden har då rätt att välja att ärendet går till domstol som prövar kravet. Med det avslutar också Kronofogden ditt mål.