BNP – Vad är det?
BNP (Bruttonationalprodukt)
BNP (Bruttonationalprodukt) per år är ett mått på ett lands ekonomiska styrka och välstånd. Det visar hur mycket värde som skapas av landet under ett år. BNP per individ kan användas för att jämföra välståndet mellan olika länder och över tid.
Det finns skillnader mellan att mäta välståndet i kvantitativa ekonomiska termer (såsom BNP) och att mäta det i skattade och upplevda psykosociala termer och index. En person kan ha hög förmögenhet, men lågt välbefinnande.
Exempelvis, om en nation har BNP på 5 000 miljarder kr och en folkmängd på 10 miljoner, skulle BNP per individ vara 500 000 kr per år. Men detta säger inte nödvändigtvis något om den enskilda individens välbefinnande eller livskvalitet.
Denna artikel skrevs 2022-01-10 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 08:31
Innehållsförteckning
Hur mäts BNP?
BNP kan mätas i fasta priser, utan inflationsuppräkning, och i löpande priser, med inflationsuppräkning. BNP per invånare, var på konstant låg nivå, ända fram till industriella revolutionen i mitten av 1800-talet, då den började kraftigt att stiga. Sverige var ett fattigt land år 1870, hundra år senare med stadig tillväxt, var Sverige ett rikt land år 1970.
- fasta priser, utan inflationsuppräkning
- löpande priser, med inflationsuppräkning
Hur definieras BNP?
FN tar fram internationella standardiserade mallar för hur medlemsländer skall definiera och beräkna BNP. I takt med att nya statistiska metoder och beräkningssätt utvecklas, så förändras regler kring hur BNP definieras och beräknas. Något verkligt mått och verklig mätning på BNP saknas, BNP fastställs med stöd av statistiska data och metoder.
Två betydande personer som bidragit till hur nationalräkenskaper och BNP definieras och beräknas, är ekonomipristagarna Simon Kuznets år 1971, och Richard Stone år 1984. Det moderna BNP-måttet är knappt sjuttio år gammalt.
Hur beräknas BNP i Sverige?
I Sverige ansvarar SCB för nationalräkenskapsstatistik och statistisk skattning av BNP. Total efterfråga och användning, är summan av fyra statistiska storheter,
- hushållskonsumtion
- företagsinvestering
- offentliga sektorns utgifter
- nettoexport
Nettoexport är saldot mellan export och import. Total produktion och utbud, BNP, är statistiskt identiskt med total efterfråga, BNP = hushållskonsumtion + företagsinvestering + offentliga utgifter + nettoexport. Konjunkturinstitutet (KI) kompletterar med statistiska data och teoretiska beräkningar utöver SCB:s statistik. KI skattar potentiell BNP med full sysselsättning för att bedöma konjunkturläget i samhällsekonomin. Är BNP enligt SCB > KI:s potentiella BNP, råder högkonjunktur och högt ekonomiskt aktivitetstryck, och tvärtom vid lågkonjunktur, BNP enligt SCB < KI:s skattning av potentiell BNP.
SCB använder tre metoder för att statistiskt skatta BNP
Dessa tre metoder skall överensstämma mot varandra.
- Produktionsmetod
- inkomstmetod
- utgiftsmetod
Produktionsmetod mäter förädlingsvärden under ett år, inkomstmetod, där arbets- och kapitalinkomster dominerar, samt utgiftsmetod, som är den vanligaste i läroböcker. BNP enligt utgiftsmetod = hushållskonsumtion + företagsinvestering + offentliga sektorns utgifter + nettoexport. Dessa fyra storheter repeteras, om och om igen, i läroböcker.
BNP i vardagen
BNP som begrepp och mått, är sannolikt, relativt ointressant för hushåll och företag, som har fokus på hushållsbudget och företagsekonomi. BNP är en statistisk och teoretisk konstruerad indikator, som ger ingen praktisk vägledning till hur hushålls- och företagsekonomi skall bedrivas på bästa sätt.
BNP i finans och penningpolitik
Med finans- och penningpolitik, försöker politiker och myndigheter styra samhällsekonomin och BNP, mot potentiell BNP med full sysselsättning, och mot en inflation, som är i paritet med riksbankens inflationsmål.
Sveriges export är summan av Sveriges handelsländers import.
Sveriges import är summan av Sveriges handelsländers export.
Utländska regeringars och centralbankers finans- och penningpolitik, påverkar Sveriges regering och centralbanks finans- och penningpolitik. Om likviditetstillskott finansierar offentlig sektors budgetunderskott, ökar samtidigt, offentlig skuld och likviditetsmängd i samhället. Om likviditetstillskott ökar, riktat mot banker, ökar samtidigt, finansiellt kapital och likviditetsmängd i samhället. I det senare fallet, skall via bankers förmedling, passivt finansiellt kapital kanaliseras till aktivt investerat realkapital. Företagsinvestering, är en av fyra statistiska makrostorheter, vars summa är BNP.
BNP är beroende av storheter, som är beroende av BNP
Cirkulation av finansiella flöden, balanserar och clearas, mot identiskt lika stor cirkulation av monetärt värderade reala flöden. Detta antagande och samband är de flesta nationalekonomer i världen eniga om, konsensus råder. Prissättning av varor och tjänster, är semantiskt synonymt, med monetär värdering av varor och tjänster. Hushållskonsumtion och företagsinvestering, är inom nationalekonomisk teori, beroende av BNP-nivå och räntenivå. BNP omräknas till disponibel inkomst efter skatt och transfereringar, som i sin tur påverkar hushållskonsumtion. BNP är beroende av storheter, som är beroende av BNP, låter konstigt med verbal beskrivning, men matematiskt är det mycket enkelt.
BNP och nationers ekonomiska system
Världens nationer ingår i ett gemensamt och globalt finansiellt system, där FN:s 193 medlemsländer tillämpar, en internationell konvention och standard, om hur nationers BNP skall definieras och beräknas. Nationers frihetsgrader är begränsade, och styrs genom ett globalt konstruerat världsekonomiskt, politiskt och sociokulturellt system. Kommer BNP, att i framtiden ersättas, av något annat politiskt och ekonomiskt mått, som indikator på nationers välstånd. Detta har diskuterats i flera decennier, utan något konkret förslag på alternativ mätning och mått. Om välstånd fördelas rättvist, effektivt och optimalt, så ökar nationers välfärd.
Vad händer om ett lands BNP i det globala systemet kraschar?
Faller en nation, faller då övriga nationer, som hoplänkade dominobrickor. Det gäller inte generellt, men faller ett stort land som USA, så påverkas hela världsekonomin, och alla nationers BNP-nivåer påverkas.
Exempel på bruttonationalprodukt verkan och kausalitet
Om offentliga utgifter är större än offentliga inkomster, måste offentlig sektor, låna likviditet, primärt genom banker och sekundärt genom riksbanken, som använder riksgäldskontorets emitterade statsobligationer som pant och säkerhet för lån. I en balansräkning, balanserar tillgångar mot skulder och eget kapital.
När offentlig sektor lånefinansierar, ökar offentlig skuld på nationens kreditsida, samtidigt ökar riksbankens fordran på nationens debetsida. Offentliga utgifter, är en av fyra storheter som påverkar BNP. Orsak och verkan, kausalitet. Offentliga utgifter som inte täcks av skatter och avgifter från nationens invånare, ger budgetunderskott och likviditetsunderskott, som påverkar nivån på offentlig skuld och nivån på samhällets likviditet.
Bruttonationalprodukt fördjupning
På fördjupningskurser inom nationalekonomi, är det i huvudsak tre storheter som bestämmer nationens BNP-nivå. (1) Privat summerad storhet som består av autonom konsumtion, investering och export, (2) offentliga utgifter, (3) samhällets likviditetsnivå.
- Privat summerad storhet
- offentliga utgifter
- samhällets likviditetsnivå
Relationen mellan realkapital och finansiellt kapital ger en förstärkningseffekt, av hur samhällets likviditetsnivå påverkar samhällets BNP-nivå. Produkten av, statistiskt skattad multiplikator (multiplicerande faktor), relation mellan aktivt realkapital och passivt finansiellt kapital, och samhällets likviditetsnivå, bestämmer till stor del, samhällets BNP-nivå.
Denna artikel skrevs 2022-01-10 och uppdaterades 28 augusti, 2024 klockan 08:31
Dela artikel
