Trygga har jämfört bostadsprisernas 10-årsutveckling i EU-länderna. Sveriges bostadspriser har stigit 29,4 procent sedan 2016. Under samma period har EU-snittet stigit 63,3 procent. Sveriges ökning är alltså mindre än hälften av EU-snittets. Bara Frankrike, Italien och Finland har haft lägre prisökning bland de 26 rapporterande EU-länderna. Måttet är HPI, Eurostats harmoniserade bostadsprisindex som möjliggör jämförelse mellan länder.
Fem länder med lägst prisökning sedan 2016:
- Finland: -3,3 procent (enda EU-land med minskning)
- Italien: +19,4 procent
- Frankrike: +27,0 procent
- Sverige: +29,4 procent
- Belgien: +45,4 procent
Fem länder med störst prisökning sedan 2016:
- Ungern: +253,9 procent
- Portugal: +180,7 procent
- Litauen: +175,0 procent
- Bulgarien: +163,7 procent
- Tjeckien: +151,7 procent
Sverige toppade 2022 och har inte nått tillbaka dit sedan dess. EU-snittet fortsätter uppåt och når sin högsta nivå någonsin.
Pandemi-förloppet: Sverige toppade 2022
Sveriges bostadspriser hade en tydlig pandemi-effekt. Från slutet av 2019 till andra kvartalet 2022 steg indexet med 20,3 procent. Efter toppen bottnade priserna Q4 2023 med en nedgång på 9,2 procent från toppen och har därefter återhämtat sig delvis. Dagens nivå är 4,3 procent under toppen.
EU-snittet följde en annan bana. Från 2019 till samma pandemi-topp Q2 2022 steg EU-snittet 21,9 procent, ungefär som Sverige. Efter en mindre dipp 2022–2023 har EU sedan stigit brant och ligger nu 11,4 procent över 2022-toppen, medan Sverige fortfarande ligger under sin. Här har banorna gått isär.
Norden: Sverige näst lägst
De nordiska länder som rapporterar HPI-data har utvecklats åt olika håll. Finland är enda EU-landet med minskning på -3,3 procent, Danmark har stigit 62,2 procent och Norge har stigit 62,6 procent (Norge är inte EU-medlem men rapporterar HPI-data till Eurostat). Sverige ligger näst lägst, efter Finland.
Befintliga bostäder är där Sverige halkar mest efter
Sveriges bostadspriser kan delas upp i två delar: befintliga bostäder och nyproduktion. De två har utvecklats olika i Sverige.
Sverige Q1 2016 till Q1 2026:
- Befintliga bostäder: +27,7 procent
- Nyproduktion: +45,6 procent
I EU-snittet är skillnaden mindre men går åt samma håll:
- Befintliga bostäder: +60,9 procent
- Nyproduktion: +72,9 procent
Sverige har alltså vuxit i knappt hälften av EU-snittets takt i befintliga bostäder (27,7 mot 60,9 procent), men närmare EU-snittet i nyproduktion (45,6 mot 72,9 procent).
Om måtten och datan
HPI (House Price Index) är Eurostats harmoniserade bostadsprisindex, dataset prc_hpi_q. Indexet visar prisutveckling för både bostadsrätter och villor, baserat på transaktioner registrerade hos officiella källor i varje EU-land.
Eurostats index-basår är 2015 (index 100), men denna sammanställning mäter förändring över en fast 10-årsperiod från Q1 2016 till Q1 2026. HPI är ett nominellt index och är inte inflationsjusterat, vilket betyder att länder med hög inflation under perioden får en högre nominell prisökning.
Q1 2026 är den senaste period för vilken Eurostat publicerat harmoniserad HPI-data för EU-länder (publicerad 2 juli 2026). Nationella statistikbyråer kan ha nyare siffror på sina egna bostadsmarknader, men HPI är det harmoniserade måttet som möjliggör direkt jämförelse mellan länder.
Grekland har inte rapporterat Q1 2026-data i tid för denna sammanställning, så jämförelsen omfattar 26 av 27 EU-länder.
Källor: Eurostat. Analys: trygga.com
Alla grafer och all data är fritt tillgängliga för redaktionell användning med hänvisning till trygga.com.
För mer information, vänligen kontakta: Viktor Ström, viktor.strom@trygga.com
